Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spårvagn, med saten längs sidorna. Alla passagerarna
som satt på den ena sidan, blev anmodade att flytta
över på den andra sidan, och vi intog deras platser
under mycket rassel och klirrande av kedjor. Vi satt
mitt emot dem, kommer jag ihåg, och jag erinrar mig
också, hur förfärade några av kvinnorna så ut —
de ansåg oss tydligen för mördare och bankrånare.
Jag försökte se bister ut, men min kamrat, den alltför
glade negern, kunde inte låta bli att rulla med ögonen,
och han skrattade och sade gång efter annan: — Åh,
Herre Gud! Åh, Herre Gud!
Vi steg av spårvagnen, gick ännu ett stycke och blev
så förda in på kontoret i Erie Countys
korrektionsanstalt. Här skulle vi uppge våra namn, och i det
registret kan man finna ett av mina namn. Vi fick
också veta, att vi måste lämna alla våra värdesaker på
kontoret: pengar, tobak, tändstickor, fällknivar o.s.v.
Min nye kamrat såg på mig och skakade på huvudet.
— Om ni inte lämnar era saker här, så blir de
konfiskerade i själva fängelset, sade
uppsyningsman-nen varnande. .
Men min kamrat skakade fortfarande på huvudet.
Han hade tydligen något för sig med sina händer, men
gömde dem bakom de andra fångarna, så att
upp-syningsmannen inte kunde se det. Vi hade befriats
från handbojorna. Jag såg uppmärksamt på honom,
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
