Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fängelset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som påbröd. Men så länge vi höll ordning, kunde vi
fortsätta att driva våra egna speciella binäringar.
Hav tålamod med mig ett ögonblick och tänk på,
vilket problem vi var ställda inför. Här gick vi tretton
stycken vilddjur med uppdrag att se till tusen andra
av samma art. Det var ett helvete på jorden, detta
fängelse, och det var vi tretton, som skulle sörja för
att hålla ordning där. I betraktande av hur vilddjuren
var, kunde vi omöjligt regera dem med mildhet. Vi
regerade genom den fruktan de hyste för oss.
Naturligtvis hade vi fångvaktarna bakom oss. I nödfall
kunde vi vända oss till dem för att få hjälp; men det
irriterade dem, om vi allt för ofta vände oss till dem,
och i så fall kunde vi vara förvissade om att de snart
skulle finna dugligare förtroendemän att träda i stället
för oss. Vi vände oss alltså inte ofta till dem, utom i
all fridsamhet någon gång, när vi ville ha en cell
öppnad för att få bukt med. en genstridig fånge
därinne. Vid sådana tillfällen var allt, vad vakten hade
att göra, att öppna dörren och sedan gå sin väg, för
att undgå att bli vittne till vad som skedde, när ett
halvt tjog förtroendemän gick in och gav en man en
liten överhalning.
Om de närmare detaljerna vid sådana tillfällen,
skall jag ingenting säga. Och i det stora hela, var dessa
överhalningar endast en av de ringare ohyggligheter,
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
