Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fängelset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtroendeman, som var inom synhåll, strax skulle
komma springande och ta del i bestraffningen, ty
detta var också en regel. När helst en av
förtroendemännen hade ett litet mellanhavande med en fånge,
var det en plikt, som påvilade varje förtroendeman i
närheten att ge en handräckning. Det gjorde detsamma
vad det rörde sig om — man skulle störta fram och
slå med vad som helst, kort sagt, ge mannen, vad han
hade gott av.
Jag kommer ihåg en vacker, ung mulatt på omkring
tjugo år, som hade fått den fullkomligt förryckta
idén, att han skulle hålla på sin rätt. Och han hade
verkligen rätt, men det hjälpte honom inte det minsta.
Han hörde till översta galleriet. Åtta förtroendemän
gjorde fullständigt slut på hans självtillit på omkring
en och en halv minut — ty så lång tid tog det honom
att bli sparkad bortåt galleriet och ned för fem
järntrappor. Han tillryggalade denna sträcka på varenda
del av sin kropp, utom fötterna, och de åtta
förtroendemännen låg inte på latsidan. Mulatten hamnade
på stenplattorna, där jag stod och följde hela
uppträdet. I detta ögonblick bredde han ut armarna och
utstötte ett skrik, vari blandade sig ångest, smärta och
fullkomlig hopplöshet. Och i samma ögonblick — det
var precis som ett förvandlingsnummer — föll de
trasor, hans tjocka fångkläder hade blivit reducerade
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
