Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hvad avseende är Hegel Pantheist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på ett oförklarligt sätt utifrån verkande ”transeunta” orsaken,
utan såsom den i verlden immanenta, i hvarje del deraf evigt
närvarande principen; och tillika är Atheismens svårighet
öf-vervunnen, i det att en princip blifvit vunnen för mångfalden.
Det torde af hvad här blifvit anfördt vara klart, att
phi-losophiens vigtigaste frågor ej kunna lösas i något system, som
ej i sig innehåller ett pantheistiskt element. Också har en
mer eller mindre pantheistisk tendens gjort sig gällande
öfver-allt, hvarest philosophien med mera allvar idkats. Emedlertid
är *det obestridligt, att Pantheismen i de flesta af de systemer,
hvari den blifvit framställd, innehållit motsägelser lika så stora
som dem Deismen och Atheismen innebära. Det synes derföre
vara af vigt att undersöka, i hvad mån Pantheismen kan
befria sig ifrån dessa motsägelser. Så mycket mera, som sådana
benämningar, som Pantheism och andra dylika, ej sällan
begagnas såsom ett slags trollformler, medelst hvilka man utan
vidare undersökning förmår vederlägga hvilket system som helst.
Likasom Skriften berättar om Adam, att han gaf djuren namn
och derigenom bevisade sig såsom deras herre, så anser man
sig vanligen upphöjd öfver ett philosophiskt system, endast man
kan klassificera det under en viss allmän benämning.
Panthe-ismens motsägelser och farliga konsequenser - heter det - äro
längesedan bevisade; hvad fordras då mera än att förklara ett
philosophiskt system för pantheistiskt för att i och med det
samma hafva bevisat dess falskhet. Skada blott, att man
härvid vanligen förbiser det för detta system väsendtliga,
hvarige-nom det skiljer sig från andra pantheistiska systemer, förbiser,
att kanhända just uti detta system den pantheistiska åsigten
blifvit modifierad med andra likaså väsendtliga principer *).
1) Jmfr Schelling, Ueb. das Wesen der menschl. Freih. s. 64 (Upsala
ed.). Es ist unläugbar eine vortrcflQiche Erfindung mit solche allgemeine
Na-men, womit ganze Ansichtenauf einmal bezeichnet werden. Hat man
ein-mal zu einem System den rechten Namen gefunden, so ergiebt sich das
ttbrige von selbst, und man ist der Mtthe, sein Eigenthtimlicbes genauer
zu untersuchen, enthoben. Dennoch kommt bei einer so ausserordentlichen
Behauptung alles auf die nähere Bestimmung des Begriffs an.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
