- Project Runeberg -  I hvad afseende är Hegel Pantheist? /
11

(1851) Author: Johan Jakob Borelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hvad avseende är Hegel Pantheist?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

annat slag af bestämningar, hvilka ej kunna fattas genom sig
sjelfva, utan äro i substansen och genom den begripas —
substansens accidenser eller Modi. Attributerna kunna ej sägas
vara uti och begripas genom substansen, emedan de äro
substansen sjelf sedd ifrån en viss sida, och således sjelfva
substantiella. Modi deremot äro inskränkningar, begränsningar af
substansens absoluta realitet. De äro ej likgiltiga för
hvarandra såsom attributerna, utan begränsa hvarandra ömsesidigt.
Eller dä, såsom vi redan anmärkt, äfven attributerna innehålla
begränsning och negation, skulle man kunna säga ’), att modi
verkligen inskränka hvarandra och negera hvarandra.
Attribu-tema däremot negera ej sjelfva hvarandra, utan det är vårt
förstånd, som hänför de i sig likgiltiga attributerna till
hvarandra, och finner, att det ena icke är det andra, eller negerar
det ena om det andra. För öfrigt förhålla sig modi till
substansens väsende på samma sätt som attributerna i det
hänseende, att de ej höra till substansens begrepp. Tvärtom kan
substansen endast såvida fattas i sin sanning, som alla modi
derifrån abstraheras.

Sålunda äro då i den i sig sjelf abstrakta Substansen
attributer och modi inlagda, ej derföre, att de följa ur dess
begrepp, utan derföre att de blifvit empiriskt förefunna. Det
är på denna grund, som Hegel med rätta kan yttra om den
Spinozistiska substansen, att allting försänkes i den, men ingenting
kommer ut’). Attributer och modi åroisielfva verket det första,

1) Såvida som «U negation inneblr relation; modi verka nemligen pl
hvarandra och f&lja utur hvarandra. Dock kan denna Stskillnad endast gälla
för oss vid Öfverblicken af Spinozas system ; Spinoza sjelf fattar deremot»
i följd af sin realistiska st&ndpunkt, all negation såsom en modus
cogitandi, quem formamus, eum res invicem comparamus,

2) H. W. XV. 367. Lect. Wennerberg söker vederlägga delta och
dylika yttranden genom den frågan: Unde ab initio proveniunt illa omnia,
quae semper in substantiam regrediuntur (Num recte et vere de Sp.
judicaverit Hegelius, s. 12). Härpå svarar Hegel: Das Besondere, wovon
Spinoza spricht wird nur in der VorsteUung aufgenommen, ohne dass es
ge-rechtfertigt werde. Ur föreställningen, erfarenheten hemtar Spinoza således
det innehåll, som han återför till Substansens afgrund. Här är ej fråga
om, att Spinoza ej skulle ansett allt ursprungligen följa ur substansen, men
hvarföre ? ej i följd af substansens begrepp, utan emedan attributer och
modi finnas y så béra de följa ur substansen. Weimerbergs andra ipkast,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pantheism/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free