- Project Runeberg -  I hvad afseende är Hegel Pantheist? /
24

(1851) Author: Johan Jakob Borelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hvad avseende är Hegel Pantheist?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

u

ligas eget med detsamma identiska moment. Då nu denna det
ändligas förvandling till oändligt och det oändligas till ändligt
tillika skall ega objektiv betydelse, så fattar man den så: att
enligt Hegel skulle det i och för sig abstrakta oändliga i ett
visst tidsmoment genom en obegriplig och begreppslös rörelse
förvandla sig till ett ändligt, för att igenom denna förvandling
blifva konkret och verkligt; men åter i en följande tidpunkt upp—
häfva denna sin ändlighet och förvandla sig till ett likaså
abstrakt och oändligt, som det ursprungligen var. Denna
uppfattning synes oss utgöra itqwiov xptvfiog i Prof. Ribbings
polemik emot Hegelianismen; och vi medgifva gerna, att om
denna verkligen vore sådan, som Prof. R. anser den vara, så vore
icke allenast de af honom uppställda inkast ovederläggliga, utan
ock Hegelianismen den vansinnigaste åsigt, som någonsin
upprunnit i en menniskas hjerna. Obegripligt vore då endast, huru
en så orimlig lära kunnat vinna så många anhängare.
Emed-lertid hoppas vi kunna visa, att karakteren af Hegels system,
om ock i många hänseenden ej af upphofsmannen fullständigt
utförd, dock är sådan, som vi här angifvit den.

Prof. R. beskyller nu *) Hegel att hafva bestämt det Absoluta
såsom den abstrakta tanken och dess tänkande af sig sjelf utan
någon tänkande. Hvad som ligger till grund för denna
beskyllning är svårt att förstå; ty de af Prof. R. citerade ställena innehålla
intet, som kan gifva anledning till en dylik förmodan, om ej
det, att Hegel talar om das Denken, das Wissen, i stallet
för das wissende, denkende’ Subjekt. För att förstå detta,
behöfves emedlertid blott att erinra om den dubbla betydelsen
af uttrycken Subjekt och Subjektivt. Å ena sidan förstås
der-med en enhet af åtskilda bestämningar, i sin högsta och sanna
form personlighet; och denna är Hegel så långt ifrån att förneka
hos det absoluta, att han tvärtom såsom sin philosophis
väsendtliga skillnad ifrån den Schellingska angifver uppfattningen af
Gud såsom Subjekt2), och uttryckligen bestämmer den absoluta

1) Om Pantheismen, 8. 78.

2) Hegels Werke, II. S. 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pantheism/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free