- Project Runeberg -  I hvad afseende är Hegel Pantheist? /
27

(1851) Author: Johan Jakob Borelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hvad avseende är Hegel Pantheist?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

n

detta förutsatta innehåll I detta afsende förekommer i Prof.
R—s afhandling1) den anmärkning, att enligt Hegel «det i sig
tillfälliga får af philosophien en nödvändighet, som det sjelft
saknar, derigenom att det tänkes methodiskt eller i en viss
ordning. I och med detsamma som philosophien betraktar detta
tillfälliga såsom (vore det) nödvändigt, så skall det också ej
längre vara phenomen, utan väsende.» Om ock ur de anförda
ci-taterna möjligen en sådan mot allt förnuft stridande mening
skulle kunna dragas, så motsäges den dock uppenbart af andra
yttranden hos Hegel; och det torde vara billigt, att ej bedöma
spridda yttranden utan att göra afseende på det hela. De
anförda ställena innehålla blott det, att det innehåll, som i
erfarenheten framställer sig för medvetandet, har formen af ett
tillfälligt2), men att philosophien befriar det ifrån denna form.
Men deraf följer alldeles icke, att den nödvändighet, som
philosophien gifver det, skulle vara för detsamma främmade;
tvärtom är det just dess sanna *) betydelse, som philosophien
framställer, i det den ådagalägger den nödvändighet, som för det
omedelbara medvetandet var fördold.

Emedlertid vänder sig Prof. R. just emot denna Hegels
å-sigt, och påstår4) en motsägelse ligga deri, att tänkandet å
ena sidan skulle hafva erfarenheten till sin förutsättning, men å
andra sidan negera denna förutsättning och bestämma sig såsom
den sanna principen. Om detta är en motsägelse, så är den
oöfvervinnerlig i all philosophi och i all vetenskap. Så utgår
t. ex. Physiken ifrån det empiriska factum, att tunga kroppar
falla till jorden, eller att planeterna rotera omkring solen; detta
factum är för den en förutsättning. Ifrån densamma leder den
sig till attraktionskraften såsom dess princip. Sedan den
hunnit principen, fattar den deremot denna såsom det aktiva,
bestämmande, och de empiriska facta såsom deraf bestämda. Det

1) S. 74.

2) H. W. Yl, g. 12 sägcs uttryckligen, alt erfarenhetens
innehåll/ram-staller tig (geboten wird) under formen af ett tillfälligt.

3) Jeraför H. W. VI. gg. 21, 22.

4) S. 72.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pantheism/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free