Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Två typer.
En obegriplig varelse, till och med den ihärdigaste kan ej komma
på det klara med henne. Är det höjdpunkten af ovetenhet eller
höjden af dépravation? Herr de Sevigny tviflar ibland, men
skepticismen sitter honom för fast i blodet, och det är för mycket, som
talar för dess berättigande för att den ej skulle få öfvertaget till sist.
En dag har hon släpat honom med till La Grenouille, den bekanta
kokottbadorten vid Bougival, och efter dans och skämt tillsammans
med den larmande publiken der gör han henne ute i vattnet en ny
förklaring. »Vänd er till mamma, om ni vill ha mig till hustru,»
säger hon. »Låt oss tala allvarsamt, Yvette,» svarar han,
»naturligtvis kan det inte bli fråga om äktenskap mellan oss två, och ni vet
ju mycket väl hvad det är jag menar.» Hon rodnar och bleknar
och flyr från honom hem allena. »Herr de Sévigny har anhållit
om min hand,» berättar hon för modern på försök. »Det är omöjligt!»
utbrister fru Obardi ovilkorligt, »herr de Sévigny vill inte gifta sig
med dig.» Först från detta ögonblick vaknar misstanken hos henne,
hittills har hon ingenting anat. Sedan öfverraskar hon modern
och hennes älskare, och i sin hetsiga irritation-lägger fru Obardt
hela sanningen öppen för henne, berättar för henne hvad hon sjelf
är och hvad äfven dottern nödvändigt måste bli, det fins intet val.
Presentationen af denna »monde interlope», dessa lysande,
brokiga förruttnelseplantor på ytan af den parisiska njutningsverldens
dypöl, är ett mästerstycke af Maupassant. Den har varit gjord
ganska ofta förr, men aldrig så slående sann och så alltigenom
modern. Af allt vexlande under solen är dçt intet, som byter hamn
så ofta och så fullständigt som arméen af irreguliera existenser i
Paris. Typen från i dag är en helt annan figur än den från i går.
Och just detta glatta, glidande i öfvergångarna, detta oändligt
kantafslipade i en verld, som är så falskt comme il faut, att den som
Yvette kan ta miste på sig sjelf, just detta ger typerna från i dag
de mest karakteristiska dragen.
I första ledet bland dem finnas två typer: rastaqouèren och
le bohème noir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>