Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Le bohème noir. 129
en hel flaska af ett aptitbränvin, hvars namn naturligtvis trycktes
med fetstil, och hade derigenom öfverfallits af en sådan glupskhet,
att han hade ätit upp sin hustru och sina begge barn och till slut
äfven förtärt sig sjelf. Historien gjorde stormande lycka, och
Villemessant belönade sin spirituelle medarbetare genom att
öfverlemna till honom hela honorariet för reklamen. I allmänhet får
journalisten, som utför affären, endast 25 procent af bytet. Resten
går till tidningens kassa och representerar afgjordt hufvudinkomsten
på dess årsbudget. När Vassy på sin tid förtjenade inemot IOD,OOO
francs om året vid Figaro, betydde detta honorarium en rfcn
inkomst för tidningen af tre gånger så mycket. Det är med
tillhjelp af personer sådana som han som den har sett sig i stånd till
att bygga sitt stolta hotell vid rue Drouot. Huru stort dess
prenumerantantal än må vara, förslår detta dock knappast till att
bära dess kolossala utgifter, hela öfverskottet förtjenas in på
» affärerna». Det sitter en penna som vapen Öfver hotellets port.
Den har rätt till att sitta der, intet annat blad har en sådan stab
af literära krafter i sin tjenst som Figaro. Men det fattas något
i vapnet, reklamtrumman saknas, det fins intet ställe i verlden, der
reklamen spelar en sådan roll som inom dess dörrar.
Villemessant, Figaros grundläggare, har mer än någon annan
bidragit till att införa den i de franska sederna. Han förstod att
sätta värde på en sådan förmåga som Vassy, det var ej fritt för
att han sjelf hade litet af bohème noirs blod i sina ådror. Derför
kunde de också alltid komma öfverens, huru många puts hans
reporter än spelade honom. Vassys obetvingliga mani att gyckla
med hela verlden, hvem han än kom i beröring med, gaf eljest
oupphörliga anledningar till osämja mellan honom och hans tidningar.
Isynnerhet var det honom omöjligt att aflemna penningar, som
han en gång hade inkasserat; de voro borta, innan han kom förbi
nästa gathörn. Äfven i det afseendet var han bohémien så det
förslog. Samma dag han uppbar sin lön var den förslösad. Än
köpte han sig hästar och vagnar för att behålla dem en veckas
Kaufmann. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
