Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Le bohème noir.
det illa för, så att han blef skickad till Noumea, men Vassy hörde
till dem, som hade tur. Alla visste, att han hade kommenderat ett
af de federerades batterier på place Clichy, men icke desto mindre
dök han omedelbart efter Versaillesarméens seger upp som
namngifven medarbetare i »Liberté» med en lysande lön. Af Girardin,
eller åtminstone genom Girardin, betalades till honom 3,000 francs
i månaden^ endast för att han skulle redigera nyhetsafdelningen.
De »faits divers», Vassy då lemnade, äro emellertid också höjden af
den »uppfinningsrikhet» hans »lysande energi» någonsin har lagt i
dagen. De bragte hundratals kommunarder i polisens händer. Han
hade anekdoter att berätta om alla sina f. d. vänner, och det fogade
sig så olyckligt, att den incognitoslöja, hvarmed han försökte
drapera dem, alltid blef genomskådad.
Äfven i detta afseende bildar Paris’ svarta bohémien kontrast
till föregångaren från Mussets tid: hjertat är ej hans svaga sida,
det manar honom ej att begå några dumheter. Vassy uppsöktes
en dag under sin välmaktsperiod af en af sina gamla intima vänner,
hvilken ej hade kunnat bryta sig väg liksom han. Karlen satt
med hustru och tre barn och hade ej haft mat i huset på två dagar.
Han skildrar sin nöd för Vassy, ber om ett lån på några francs,
får ingenting, men envisas. »Jag skall ändå göra något för dig,»
säger Vassy slutligen. »Jag har tråkigt i qväll, du kan få följa
med mig på restauranten.» Han tog den stackaren med sig till
Bignon och bjöd honom på en middag, som kostade hundra francs.
Sin bon plaisir kan bohêmienen bringa offer, men eljest intet i
verlden. Vassy hade en gång en älskarinna, hvilken, som det ofta
händer i verlden, hade fäst sig vid honom under de onda dagarna
och blifvit honom trogen som en hustru. Hon och hans hund
Canard äro troligen de båda enda varelser, som någonsin ha varit
honom verkligt tillgifna. Canard satt alltid till bords med honom
hos Bignon och fick sin poulet. Men i ett anfall af dåligt lynne
pryglade han en dag ihjäl djuret. Han tog sig ej nära deraf.
Canards hufvud stoppades upp, och uppstopparen måste betala 500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
