Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det Paris som arbetar. 327
få sig en promenad och för att träffa de gamla kamraterna der
borta i de gamla flitiga qvarteren, som man alltid ångrade att man
hade öfvergifvit. Der hade dock, så resonnerade man- alltid, trots
all flit, varit ett helt annat tryck på arbetet än i den fashionabla
stadsdelen, dit man nu hörde och der det stank af guld och
rasta-qouèrer. Man gjorde sig skyldig till någon öfverdrift. Guldregnet
strömmade ju ganska tätt in genom dörrarna, åtminstone till dem
af klicken, som kommit i ropet, men med rastaqouèrerna hade de
mycket litet att göra. De fingo alltid invitationer, men de hittade
också alltid på förevändningar att slippa gå. Huset hade en
parisisk förskräckelse för soiréer, och det var mycket sällan som ej
portvakten före midnatt kunde lägga sig lugnt till hvila i
medvetande om, att alla hans herrar sofvo.
Men det är icke allenast författare och konstnärer, som arbeta
så. Man kan gå öfver på den venstra Seinestranden och så att
säga i hvarje hus återfinna samma flit. Quartier-latin-lifvet är
försvunnet, pariserskildrarne gråta deröfver, liksom poeterna öfver de
gamla diligencerna, som jernvägen har proskriberat. Begge parterna
ha precist lika stor anledning till klagan. Med bohemelifvet är
tillika bohemelätjan försvunnen. Den moderna parisiske studenten
är en långt mindre romantisk figur än han var det på Murgers tid ;
men han är i stället en menniska, som uträttar något. Tag
medicinaren till exempel. Före åtta om morgonen måste han vara på
sjukhuset. Trängseln om platser är så stor, han finner eljest porten
stängd. Han är der till litet öfver elfva, han måste då skynda
hem till sin pension och sluka frukosten för att klockan tolf kunna
sitta i föreläsningssalen. Vanligen har ban föreläsningar till fem,
sex. Efter middagen blir det kanske tid till en liten pratstund med
kamraterna på kaféet, men klockan half nio kalla » les conférences»,
•examinationen med sjukhusinterner och prosektorer, honom åter till
arbetet. Vill han sedan ytterligare studera på egen hand, måste
han göra det om natten. Och det är på den venstra Seinestranden
öfver fem tusen medicinae studerande, som tillbringa sin dag på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
