Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pasteur i sitt laboratorium.
kommit på kemisk väg, ej heller från vattnet, då hvarje organiskt
groddämne dör i kokande vatten, och icke heller från höet, då
det lika litet kunde motstå temperaturen, hvartill det varit
Upphettadt. Han kände sig säker på sin sak, och han uppfordrade
dristigt alla att gendrifva honom.
Det var år 1864. Pasteur hade experimenterat och
experimenterat, och han hade ändtligen kommit derhän, att han kunde
framträda offentligt och ta upp handsken. »Jag skall tillåta mig
att visa, huru mössen ha kommit in», sade han i en serie föredrag
i Sorbonne, som väckte ofantligt uppseende. Pouchets experiment
var ganska snillrikt, medgaf han, men det var likväl endast van
Helmonts kruka med den smutsiga skjortan om igen. Han hade
visserligen aflägsnat de organiska groddämnena från vattnet och
från höet, men han hade icke aflägsnat’damkornen i qvicksilfret,
och det var just dessa, som voro anledningen till misstaget, det
var de, som omkullkastade hela systemet. För att göra dessa
stoftgrand synliga, åstadkom Pasteur först fullständigt mörker 1
salen och skickade derpå ett ljusknippe in i detta mörker. Der
visade sig då tusen små stoftkorn, dansande och virflande i dessa
lysande strålar. Han förklarade, huruledes detta dam sänkte sig
och föll på qvicksilfret så väl som på alla andra föremål. Sedan
det kommit upp ur grufvan, hade det fallit tusen sinom tusen
smågrand på det, och det var icke möjligt att röra vid det utan
att föra dem från ytan in i massan. Han tog en liten glasstång
och stack ner den i qvicksilfret, lät åter ljusstrålarna falla derpå
och visade, huru alla stoftgranden rörde sig emot den och trängde
in i mellanrummet mellan den och qvicksilfret. Han visade, att
den spontana uppkomsten var en chimär. De lättast förruttnande
fluida, som mjölk och bröd, kunde bevaras i månader och år, så
framt man lyckades undvika, att mikroskopiska groddämnen
infördes i kärlen, hvari de förvarades.
Det var det Pasteurska laboratoriets första stora triumf. Men
det var dock på intet vis målet, som Pasteur hade föresatt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
