Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 &en literära nevrosen.
»Jag vill ha en kärlek full af snyftningar och gråt — jag vill ha
en kärlek dyster som en hösthimmel — en kärlek, som skall vara
som en skog planterad med cypresser — der det melankoliska
hornet ljuder i natten — jag vill ha en kärlek dyster som en
hösthimmel — sammansatt af långsamma samvetsqval och stulna
kyssar. »
Deras älskarinnor äro bleka sömngångerskor i hypnotisk extas,
likjungfrur med svartrandade ögon och ihåliga kinder, qvinnorna
de besjunga äro hetärer, som tömt lastens giftbägare till den sista
droppen och som i sina lönliga alkover inviga ynglingen i
dödsbringande sinnesrus-mysterier. Lasten öfverhufvud i alla dess former
och uppenbarelser är deras musas älskling, samhället på förfall
deras förlofvade land, den öfverförfinade civilisationens förvillelser
marken, på hvilken deras fantasi får vingar och flygt. Det romerska
kejsardömet på dekadansens tid betyder för dem menniskoslägtets
guldålder. Till och med mästaren Verlaine har låtit inspirera sig
af sina elever och målar drömmarnas salighet, den högsta som kan
tänkas, i dessa rader:
»Jag är kejsaredömet vid dekadansens slut — jag sitter och
ser de stora, hvita barbarer draga förbi — medan jag skrifver
lätjefulla akrostika — med en stil af guld, hvari solens smäktande
strålar dansa.»
Af denna sin förkärlek för allt hvad som är förfall ha
deca-denterna fått sitt namn, och de ha tagit emot det som en heder,
hvilken de på allt vis söka att göra sig värdiga. Till och med i
sitt personliga uppträdande underlåter decadenten icke att maskera
hvem han är. Han visar sig aldrig offentligt, utan att de nattliga
orgierna och morfinruset lysa ut i hvarje hans drag.
Parisertoalettens hemligheter gifva honom medlet att framkalla denna
stämpel, när den icke vill komma af sig sjelf. Han har accepterat
boudinéens uniform, men han förstår att genom att ersätta
knapparnas och halsduksnålarnas hästskor med dödskallar och liknande
symboler ge den en tillsats af något hemskt, som skiljer honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
