- Project Runeberg -  Passionerna. Skaldstycke /
22

(1785) [MARC] [MARC] Author: Thomas Thorild
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Til det Högre Almänna, forts.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Jag vet icke om man skall finna denna versarten så melodisk, som jag funnit den rik och ädel. Man kan invända mycket. Verldens Störste Skalder svara. Vårt språk i sit slafveri suckar efter en sådan frihet: mänskliga snillet
påstår den. Det vekliga Rimet uthärdar icke en stark tanke; förgås i Passionens våld; Odens flygt glömmer det. Jag har vågat. Skal jag krossa Pindars Lyra, eller behålla den?’

Jag menar med Naturen Guds Kraft som lefver i alt: utom hvilken Känsla, Väsende, Lif, är för min tanka en evig tomhet.

Jag menar äfven det Omäteliga Hela. Jag tror des obestämda Evighet: des Oändelighet för inbildningen. - Spinosa skald, hade icke varit Pantheist.

*



Jag hatar dessa kalla handtverks-Snillen, dessa mechaniska, själlösa hufvuden, som upställa Naturen såsom et dödt Urverk; som se endast Verldens kropp! under det all skapad tanke förlorar sig i des krafter och lif. Bygg,
bygg, Vettiga barndom, utan sinne och genomträngning ! Den Vises öga ser Gud: ser och känner honom al-lefvande!

Verlden är Guds första, stora, allmänna Uppenbarelse, Han lefver där i hvar strimma af ljus, i hvart drag af Skönliet!Utom honom, hvad vore den? skenet af en varelfe; et dödt vanmägtigt stoft; icke det! Utom honom - fall i afgrunden af dit eviga intet, sköna och härliga Guds helgedom!

*



Min lag har varit at uttrycka, ej at beskrifva min känsla.

Jag har ofta brutit harmonien. Mäst där Känslan uplöst den. Någon gång där jag sökt et lefvande uttryck. Jag har frågat Naturen för mina sinnen. Hafva de felat?

På et par ställen har jag vågat Inversionen. Snillen af hög granskning beundra des styrka och rikedom. Jag känner ingen annan regel än det Högsta Sköna och Goda.

Jag älskar icke Medelmåttans ymnighet. För Er har jag icke skrifvit, artigt famlande Ordsnillen! icke för Er, själar utan kraft! fjäder-lätta, vatten-klara, behageliga, som en ljuf dunst, och så svaga och försvinnande.

*



Jag har lemnat Passionernas metafysik. Deras naturliga Målning återstår i ännu Sex Sångar. En tid kan gifva dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:29:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/passioner/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free