- Project Runeberg -  Passionerna. Skaldstycke /
25

(1785) [MARC] [MARC] Author: Thomas Thorild
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Til det Högre Almänna, forts.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gud-förrådande. ty alt hvaruti vår Tanke (vår själ) verkeligen förlorar sig, det är Oändligt. Den förlorar sig i al Kraft. Därföre är al kraft Gud. Men den första, den heligaste af alla Naturens krafter af Känslan.

Guds salighet! parenthes af känsla: utrop af hänryckning. *Det Dithy-rambiska, det brutna, det hänryckt vilda i de rader som följa, är Naturen, är sanning, i min själ.

Verldstoften. det vi kalle Verldarne: några skimrande stoft innom et
annat stoft af den oändeliga Verlden: någre sväfvande lifsandar i det minsta organ af den al-lefvande Naturen.

Och af smärta och ve. af lidander; vidrörningar af ting som ej har-monisera med des varelse; fläktar af förstörelsen.

ur det Harmoniska. O huru föränderligt är ej detta! efter sinne, kraft, inbildning, öde. Så föränderliga äro ock dygderna på jorden: merendels Sjelf-nyttans oändeliga skepnader. Men en är vår varelses Harmoni, en är Samhällets, en Mänsklighetens, en Naturens: och denna är evigtvarande Dygd ... Ach! den är för Stor. Endast de vise och ädle känna den. Låt oss ej trycka
svagheten. Al harmonisk kraft är en dygd.

fjättradt vid sjelfvet. vid de små, trånga uteslutande, den första Sjelf-kärlekens ideer och viljor. vid den lilla enda känslan af sig sjelf!

och, utgjut dig längre. njut mera: genom Nöjets gudomliga lockande gå längre: lef i en högre Harmoni af tingen — närmare , och närmare den Högsta, där alt är enhet, ljus, oändelig Skönhet, evigvarande frid. * I samma mån människan, ned til stoftet af sit sjelf, lefver (känner, älskar) i en mindre krets af tingen Och verlden — njuter hon litet, finner missstämmelse, strid, Ondt i allting: ty detta Allting är inrättadt efter ideen af det Hela, och ej efter ideen af et stoft. Den som vil vara lycksalig i sig Sjelf, måste gå in i harmonien af sin Varelse, den gudomliga Sundheten och Begärens frid. Den som vil vara lycksalig i Samhället, måste deltaga i des Stora Lif, i des Almäna Välgörande. Den som vil vara lycksalig i Naturen, måste se, känna des hela, denna Skönhet, detta Lif, denna oändeliga allvarande Harmonien af Guds Varelse.

För dina fria, mera eldade, ädlare sinnen. ty med dem endast stiger den dödlige. Dygden som Snillet kunna lika litet gifvas. Den ena är Hjertats,
den andra är Förståndets, bäggedera Känslans — kraft och skönhet.

Där är Himmel och ljus - ty där uppenbarar sig alltings Skönhet och öfverensstämmelse: alltings oändeliga Välgörande: Gud,i fullheten af sin
kraft, i harmonien af sit Lif!

Andas, kreatur, Glädjen. öfver denna rika Skönhet, detta strömmande Ljuset af Gud. Den vise, inlåten i Naturens oändeliga lefvande Tempel,
känner samma förtjusning, som (efter Tron) Guds utvalde: inlåtne i Salighetens himmel. Alt för dem är förklaradt: de öfverströmmas af ljus: och förgås i lycksalighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:29:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/passioner/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free