Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på svältkur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
»Ah, kära hjärtandes!» utbrast gumman, då han
presenterat sig. »Är det pastorns Åke! Det är all-
deles, som om det skulle vara vår egen Åke. Stig
in för all del, stig in! Så roligt och så snällt att
titta in till oss!»
Och flickorna och gumman voro idel glädje och
vänlighet öfver besöket och den stackars Åke höll
god min och gladdes med de glada.
Och det blef ett fasligt pratande och frågande
häis och tvärs och slutligen inföll gumman:
»Men det skulle väl vara någonting! Få vi bjuda
på litet saft och vatten kanske?»
Och utan att invänta Åkes svar började hon
ställa i ordning. En gammal bricka letades fram
bakom byrån, en tillbringare och ett par glas ur
skänken, och efter en stund kom ena dottern in med
en dammig butelj i ena handen och en tallrik med
skorpor på i den andra..
»Förlåt, att vi ha så tarfligt, herr Åke! Var så
god och smaka på litet nu! Men jag är rädd, att
skorporna äro hårda.»
Ja, nog voro de hårda, det ska Gud veta, men
de smakade Ake bra ändå efter den långa, ansträn-
gande förmiddagen. Och medan han knaprade i sig
ett par skorpor och smuttade på sitt vatten och saft,
berättade den yngsta flickan alldeles som för en gam-
mal god vän om sin lilla Pippi, en svala, som hon
funnit ute på åsen och som hon länge pysslat om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
