Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på svältkur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
att hitta dit, och snart stod Ake på gården. Han
gick fram till hvardagsstugan, den var stängd, han
gick till vinterstugan med dess granna förstukvist,
den var stängd. Och så prestson han var, så drog
han till med en ed öfver det arbetsamma folket,
som inte kunde vara hemma.
Så började han närmare granska terrängen och
fick, vid en tur rundt om husen, syn på en dörr,
en källardörr utan tvifvel, ty den befann sig i den
höga stenfoten på sommarstugans ena gafvel. Och
i den dörren satt en nyckel och därinne kanske var
folk. Åke, den arme, trötte, så bittert besvikne van-
draren, störtade dit och öppnade; det var en mjölk-
kammare och tom var den.
Halft vanmäktig gick han ut från den folktomma,
rika gården. Nu hade han bara en sträng kvar på
bågen, svek den, ja då visste han sig ingen lefvande
råd, ingen alls. I granngården hade han en kvinnlig
bekant, fars bästa läsflicka, och hon var husmor där
och var heller inte barfotad, och hennes Anders
kände han ock igen.
Men tänk, om ingen vore hemma där heller!
Tanken därpå kom honom att rysa.
Just som han svängde om den hvitmålade knuten,
varsnade han ryggen på en matrona, som i handen
höll ett ärnbar och som snodde in genom dörren
till hvardagsstugan. Åke satte i väg efter och ryckte
våldsamt upp dörren efter henne. Hon vände sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
