Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
års jänta. Hon sköter hushåll och lagård och spin-
ner och väfver som ett vuxet kvinnfolk».
»Nå, händer det någonting här?»
»Händer? Hm. Åja, det gör det väl nångång,
fast inte är det mycket inte».
Måsbo-Anders satte sig på sittbrädet.
»Si, vi hade en ko, när mor lefde i världen, som
vi voro fasligt brydda för. Hon var alltid ute för
något galet. En gång gick hon och lade ner sig i
ett kärr i skogen så att vi måste ner i bygden efter
folk och med nätt nöd kunde dra opp henne. Så
gick hon visst och sof en dag och putta’ ut sitt
ena öga på en torr kvist, som hängde i vägen. Och
en annan gång stod kräket och såg på mig, då jag
högg gärdsel. Vips flyger yxan af skaft — det hade
varit sträng torka si, och skaftet hade torkat ihop
— och slår af ena hornet på’na».
»Kors!» utbrast Åke intresserad. »Men hon mjöl-
kade ändå!»
»Ja, åja, visst gjorde hon det. Si mjölken satt
inte i ögat eller i hornet förstås», grinade Måsbo-
Anders.
»Nej, men ändå — — — Kanske vi skulle gå
och titta på’na ett tag», föreslog Åke. »Jag har
aldrig sett en så konstig ko».
Anders visade på sitt blanka förskinn.
»Det går inte. Det är allt som finns kvar»,
mente han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
