Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
»Ja, gör så! Jag vet nog hvad han sysslar med
ibland, herr Åke. När han sätter sig till härnäst,
så må han gärna slänga in ett ord eller två om
Måsbo. Hm. Det kunde nog vara nåsamt att si
namnet i tryck, för den delen. Nog är en bondgård
rätt så god som en skommares eller skräddares stuga.
Rår om min torfva själf, så liten den är, och road
af att läsa är jag med. Ja, som sagdt, tag hand-
lingarne och se igenom dem och kom igen sen!
Adjö! Tack för han var gemen, herr Åke! Hälsa
mjölnarn !»
»Man lär så länge man lefver», tänkte pastorns
Åke, då han gick den långa, smala vägen nedför
höjden, där Måsbo låg bakom honom i solbaddet,
skuggadt af sina yfviga syrener och kupolformade
aspar.
En söndag foro Lasse och pastorns Åke till kyr-
kan. Det var ju alldeles solklart, att den senare
skulle dit, där hans far predikat så många gånger
och där han själf hade »gått fram». Och då den
oöfverträfflige Lasse inte endast var kvarnägare, utan
äfven bonde med kampar på stall, så åkte de i hans
nya gigg och med de finaste seldoner på Bläsen.
Och på det viset kommo de lätt och hastigt fram
till den stora, härliga sockenkyrkan, hvars väldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
