Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
just i — ja, min själ tror jag inte att det var i
själfva Stockholm. Hva?»
Bruksförvaltaren Hage hälsade hjärtligt på kap-
tenskan och slog Åke kraftigt i hand.
»Jo — förlåt, fru kaptenska, jag måste läxa upp
den här pojken ett tag! Ha ha ha! Han skrifver
om folk, min själ gör han inte det! Nå du, nu är
du fast 1 »
Han stack in ett finger i ett knapphål på Åkes
rock och höll fast honom medan de skarpa ögonen
logo.
»Jo min själ, är inte du en fin pojke! Jag har
läst Anders, ser du, din Anders, och där påstår du
att jag — — — Jaså, ja, adjö då, nådiga fru kap-
tenska! Vi råkas sedan! Min vördnad!
Han blottade sitt gråa hufvud, men släppte inte
taget i Åke.
»Glöm inte bort mig, Åkel» nickade kaptenskan
von Raak och spände åter upp parasollen. »Du
hittar vägen. Jag vill så gärna visa dig — — du
vet, och tala litet om —.— du vet! Adjö, herr
Hage, adjö!»
»Jo, min själ påstår du inte att jag förde ett
helsickes regemente med mitt folk och att jag blef
öfverfallen af dem, att de brände ner en loge för
mig, och Gud vet hvad du har rört ihop. Och sen
blef jag kär i trädgårdsmästarns Fina eller Lina
eller hvad hon nu hette och blef från den betan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
