Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref från Klara till Elin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Nåväl, vi visste och fingo ytterligare bekräftelse
på att pappa verkligen lyftat pengarne och med dem
på fickan afrest hem. Och ändå voro de totalt för-
svunna, bortblåsta, ingen kunde säga hvarthän!
Jag såg en gång — det var Gud ske lof nog
med den enda gången! •— den människa, som trod-
des ha tagit pappas eller våra pengar. Det var en
förskräcklig karl att se ut, den hotellvärden! Sådant
ansikte han hade och sådan gruflig näsa! Man
tyckte att det rakt kröp och rörde sig bland alla
dessa finnar och karbunklar och otäckheter! Gudi
pris, inte är jag vacker, men dock en riktig skön-
het mot den vanlottade karlen!
Och han hade lagt sig till med vår egendom,
då pappa dog på hans hotell! Det var inte endast
ett rykte eller en inbillning, nej, han hade verkligen
gjort det, fastän han nekade vid polisförhören och
ingen bevisning fanns.
Och nu ha vi fått igen dem med ränta för fem
år! Kan du tänka dig så underbart! Mamma blef
alldeles förfärad och ville i början inte ta emot dem,
men då de ju i alla fall voro hennes så sansade
hon sig och ansåg dem vara en Guds gåfva.
Händelsen var den, att den där tjocke gräslige
hotellvärden, som nog plågades af samvetskval —
det var ju alldeles klart — sjuknade och dog täm-
ligen hastigt. På sin dödsbädd bekände han för
präst och vittnen att han tagit pengarne och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
