Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skrifkarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
efter en stund kommo ut i stugan, såg Mina tvärt
att någonting var på tok. Hennes man var näm-
ligen alldeles som drucken och blek i ansigtet som
ett lik.
»Plvad i Jesu namn står på, far!» skrek hon i
högsta ångest och skrämde upp de små barnungarne.
»Ah, nu är det alldeles för galet», stammade
han med en förtviflad blick, som gick henne in i
själen. »Jag lär vara häktad — — •— — falsk
borgen — — stackare mig––– och dig — — —
och barnen I»
Hustrun stod som träffad af blixten, ur stånd
att både tala och tänka. Ingenting tycktes hon
heller begripa, utan stirrade endast på de två, man-
nen och fjärdingsmannen, som hon väl kände, då
han ju bodde i grannbyn. Men nu klingade skjut-
sens klockor därute, och fjärdingsmannen, som dragit
sig undan i skuggan nere vid dörren, sade half-
högt.
»Kom’sarien blir otålig!»
Ett krampaktigt handslag, några halfhöga, af-
brutna ord, en vexlad blick, full af ångest och tår-
lös förtviflan — och de voro skilda åt, man och
hustru, far och barn.
»Helsa Johan!» snyftade fången i afskedsstunden.
»Det ligger en styfver i hyfvelbänkslådan!»
»Handklofvar?» sporde länsmannen halfhögt,
där han satt i släden, svept i en lurfvig tulubb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
