Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastor Velin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
mer och mer. Det uppväxande släktet kände ho-
nom föga eller intet, hans pastorstitel användes allt
mera sällan och då som ett gycklande öknamn, och
en hvar drog sig gärna undan, då han nalkades.
Gick han förbi ett skolhus i socknen och barnen
voro ute och lekte, så gömde sig de skygga undan
och de elaka pojkarne kastade sten efter honom och
skreko om hvarandra:
»Titta prästen! God dag pastor! God dag!
God dag!» och pekade finger åt honom.
Detta förtröt den arme, som naturligt var, och
vid mera än ett tillfälle skyndade han med sin käpp
i högsta hugg efter de flyende pojkarne och inträng-
de till och med i skolsalen, där han väckte en all-
män och lätt förklarlig uppståndelse. Till den vid
ett sådant tillfälle utrusande läraren sade han ho-
tande :
»Se efter dina ungar, du, annars ska jag sätta
dig ifrån ämbetet!»
Det var klart att sådana uppträden ej skedde
med lärarens begifvande, utan att han på alla vis
sökte hålla »ungarne» i styr och lära dem att vörda
olyckan, om den än var själfförvållad.
Men man känner väl pojkar!
I början af dessa olycksår dog den stackars
prästens gamle far, och det är nog alldeles visst,
att sonens bedröfliga öde i ej ringa mån bidrog där-
till. Han begaf sig hem till begrafningen och stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>