Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAHLMAN (allvarsamt).
Jaså. (Går af och an.)
KERSTIN (smyger sig efter honom).
Och så kan jag kyssa och klappa dig. (Smeter
honom.) Tror du inte jag kan göra det lika trefligl
för dig som tant? .lag försäkrar dig, hon behöfs
inte nu, när jag ä’ hemma.
DAHLMAN.
Kära barn, inte förstår du dig på ett hushåll.
KERSTIN.
Äh. jag har ju Karolina. (Paus.) Kommer
dn ihåg, när mamma var sjuk och låg där med
slutna ögon? Du satt lutad öfver henne och jag
kysste hennes hvita, tunna hand. Då såg hon
upp ett tag, och jag glömmer aldrig hennes blick.
Hon bad mig lofva att ta hand om dig, och det
gjorde .jag. (Paus.) Och jag har längtat alla de
här åren. tills jag skulle bli stor och få hålla mitt
löfte. Och nu ska vi lefva för hvarann. Säg,
pappa! Det får inte komma någon emellan oss.
Jag vill ha dig ensam. Det ä’ ju jag, som ska
ta hand om dig.
DAIILMAN (smeker henne).
Ska du det!
KERSTIN.
Ja, mamma har ju sagt det.
DAHLMAN.
Du a’ en liten toka.
KERSTIN.
Som du håller af?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
