Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATTSSON.
Nej, jag går bara till posten.
DAHLMAN.
Då kan ni ju komma hit in och muntra upp
oss litet. Vi sitter så mycket ensamma, för Kerstin
har fått i sitt hufvud, alt jag tycker bäst om det.
Men det går inte an, att en ung flicka sitter inlåst
på det viset. Och hvad mig beträffar, så kan
det väl också vara roligt att tala med folk ibland.
MATTSSON.
Det har verkligen förefallit underligt att fröken
Kerstin, som ä’ så ung och firad, inte bryr sig
mera om att vara med.
DAHLMAN.
Ja, griller! idéer! Hon hittar på så mycket.
Men så ä’ det alltid med flickor i hennes ålder.
De behöfva komma ut och få man och barn och
nå’nting att tänka på. — Har ni inte märkt, hur
nervös hon ä’, Mattsson?
MATTSSON.
Jag vet inte. Jag liar inte haft så många
tillfallen att observera . . .
DAHLMAN (slår honom på axeln).
Ja, ni ska komma in mera. Vi sitter, som
sagdt var, alldeles för mycket ensamma.
MATTSSON (dröjande).
Tackar. Om jag bara kunde tro, att jag
bidrog något till trefnaden . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
