Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20 à 25 ℔ blef snart ansträngande att bära på ryggen.
Och såsom vi hade den angjord utan något särskildt
underrede endast med smala remmar öfver skuldrorna
bidrog den föga till trefnaden på en lusttur; vi hade i
hvarje nu en påminnelse om dess tillvaro.
Detta var vår första erfarenhet; men där vi nu
lågo behagligt utsträckta i en skuggig björkbacke,
anstälde vi dock icke någon allvarlig kritik at sakläget i
syfte att minska bördan. Öfvertygade om att blott det
oundgängligen nödvändiga inrymts i packningen, buro
vi vårt kors med tålamod. Åtminstone voro vi nu
långt ifrån att erkänna sanningen af den sats jag
sedermera på grund af rikare erfarenhet förts till, nämligen
att man på en fottur aldrig kan taga för litet med sig!
— En annan betänkligare iaktagelse hade våra fötter
gifvit anledning till. Vi hade alla olika fotbeklädnad,
men ingen var rätt belåten. En hade redan blåsor på
fötterna, tack vare sina splitter nya icke förut ingångna
skor; en hade med tanke på skogsvägar och fukt utrustat
sig i storstöflar, de visade sig snart vara både
tunga och heta på släta landsvägen, en kände hvarje
sten och ojämnhet genom sina visserligen lätta men
alt för tunnbottnade kängor och en hade obehaget att
alt efter litet måsta stanna, för att tömma sand ur
sina låga segelduksskor.
Förmiddagens lärospån hade varit nedslående och
när vi åter satte oss i rörelse, var det under en
betrykt stämning; vi gingo tysta, begrundande utsikterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
