Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vägen var miltal dragen med linjal, odling lika litet
som terrängsvårigheter ha betingat afvikelser från den
räta linjen. Men ehuru denna teoretiskt är den kortaste
vägen mellan två punkter, blef den i praktiken
för oss den längsta. Solen brände het, den lösa fina
sanden gjorde gången besvärlig; icke ens ett skogsträsk
inbjöd till bad. Det blef en tung marsch, vi pustade
och förgäfves späjade vi efter en källa: till och med
stagneradt dikesvatten hade nu betraktats såsom läskdryck.
Till trefnaden bidrog icke häller verststolparna, som
flere på en gång exponerade sig i ett föga tilltalande
perspektiv. För hvem denna väg bygts var en fråga,
som timme efter timme förblef obesvarad. Ty från det
vi om morgonen lämnat Vuosijärvi till långt fram på
dagen hade vi ej mött en enda resenär. Att posten
en gång i veckan trafikerade denna linje i hvardera
riktningen visste vi, men då denna dag ej var postdag,
hade vi ej ens utsikten att se landskapet upplifvas af
denna officiella trafik. När då förtruppen ändtligen
signalerade en rörlig punkt långt borta i verststolpalléen,
blef den föremål för iakttagelser, och uppmärksamheten
stegrades än mera, då man efterhand kunde upptäcka
att den lilla punkten småningom växte till mer än
vanliga dimensioner: två ryttare, ett hästlass och
därtill en skara drabanter till fots; en verst ännu och vi
voro midt inne i karavanen, ett zigenarband på flyttning.
Bandet gjorde halt och vi nödgades till samma
manöver omringade som vi blefvo af en svärm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
