Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade vi i norr Kartjärvi, som genom otaliga åar och
sjöar söker sitt utflöde i Kunno älf, och i söder, på ett
afstånd af blott par stenkast Puneliajärvi, som gjuter
sitt vatten i Finska viken. Vi styrde kosan åt söder,
först ett stycke i båt ut på Puneliajärvi, denna pärla
bland skogssjöar inklämdt mellan höga strandbranter,
prydda med åldrig furuskog, låg det smala vattnet
framför oss; naturen var här orörd, vi hade den
omgifning vi drömt om. Den lugna ödsligheten drog oss
till sig, rodden fick hvila och vinden föra båten.
En half mil eller mera hade vi samma smala farled
slingrande mellan tvärstupande uddar, så vidgade
den sig till en fjärd med Salmis gård i förgrunden —
odling igen. Motvilligt styrde vi dit, men med ledning
af där vunna upplysningar fördjupade vi oss snart på
nytt i ödemarken.
Ej långt från Salmis ligger djupt nere i en vild
dal Rautakoski stångjärnshammare. Stångjärnssmidet
hör till skogsbygden. Här har det sitt ursprung och
de nödvåndiga betingelserna i skogarnas lättvunna
tribut af kol och vattenkraften i forsarna mellan
skogsträsken. Denna enkla industri harmonierar med
omgifningen. Den bär prägeln af lugn och allvar såsom
skogen omkring. Vår väg gick här förbi, vi stego in
i smedjan. Därinne rådde halfskymning. Framför härden
rörde sig smedens seniga gestalt, där han biträdd
af sin koldräng arbetade med smältan. Tysta och
lugna skötte de sitt värf, de voro representanter för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
