Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktade något, var gifvet, här bodde han sommaren
igenom, vandrade då och då upp till något torp för att
proviantera, men var för öfrigt den fria skogens frie
son. Hade vi kommit till honom på kvällen, så hade
vi fått dela hans skjul och värmen vid milan och haft
det nog så bra, eftersom vi ej voro vanliga „herrar“
och kunde vandra i skogen utan vägvisare. Gubbens
gästfrihet var rörande och vi beklagade, att vi ej kvällen
förut hamnat hos honom. Milan hade skänkt oss värme
nog, och kolarns fantasi hade helt visst i aftonstämningen
antagit bestämdare form och gifvit lif åt skogen.
Nu bröto vi upp efter en kort rast, för att efter en
stund upprepa den vid nästa mila eller tjärdal.
Denna omgifning och dess ursprungliga förhållanden
förde tanken till den någonstådes uttalade idén
om inlösen af ett statsterritorium, hvilket bibehållet i
all ursprunglighet i en framtid, då en högre odling
eröfrade skogarna, skulle bevara bilden af landet under
nybyggesförhållandena. Här fanns ett område för denna
geografiska fridlysning. Skogen var ej sköflad och i
de undanskymda torpen sköttes jordbruket på förfadrens
vis. — Vi hade kommit hit genom högt kultiverade
trakter och hade sådana nära framför oss; inklämd
mellan dem låg vår ödemark och fick synbarligen gifva
rum för den uppåt ryckande odlingen; ursprungligheten
skulle snart gå förlorad. — Men denna tanke var flyktig.
Några veckor senare på sommaren voro ett par
af oss på färd långt borta i Östra Karelen, vi erinrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
