Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare hvarandra, sammanslutningen till ett helt var
fullständig; man hörde ej mera den under de första
dagarna ofta upprepade frågan „är den eller den med“,
man visste nu, hvilka kamrater man hade i sällskapet
och i ständigt växlande grupper sågs skaran draga
fram; partibildning och kotteriväsende kunde icke
spåras, det var ett enda stort kamratskap på vandring.
Stämningen var i oafbrutet stigande. Än fick en
uppsluppen glädtighet öfvertaget, än åter en allvarligare
och djupare känsla; endast för en dåsig liknöjdhet fanns
icke rum. Icke ens den eljes föga lifvande luften i
folkuppfylda och varma järnvägskupeer lyckades kväfva
fröjden, där vi på färd från Harju station vid Savolaksbanan
rullade af söderut till Ingerois; „ja en blomma
är glädjen“ ljöd det från vagnarna så starkt och
öfvertygande, att någon motsägelse icke kunde komma i
fråga. Och glädje rådde inom den sorgfria hopen.
Vi hade besett Ingerois, gästat det minnesrika
Anjala, från Wredeby gjort en tur nedåt Kymmeneälf
till de vackra strömmarna vid Ahvis, genom ödslig
skogsbygd tågat vidare till Högfors, Karhula och Kyminsuu,
älfvens utlopp i hafvet, med ångbåt fortsatt till Kotka,
och ännu egnat en dag åt stadens omgifningar:
Kymmenegård, Kymmenekloster och Langenkoski, och voro
nu färdiga med vårt program. En vecka hade gått
sedan vi brutit upp från Lahtis, en vecka rik på intryck.
Mycket var det vi sett och lärt känna. Den yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
