Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ångbåtar betydligt högre. Kassan bör alltid förses med
tillräckligt småpenningar. Betala aldrig med jämna
penningar, då en sedel kan växlas. — Passeras städer
under färden, är det lämpligt att placera en del af
kassan i bankanvisningar, så att öfverhöfvan stor kontant
kassa icke tages med på resan.
Indelning af dagen. Såsom en allmän regel
gäller att, om långa sträckor skola medhinnas, fördela
dagsmarschen så, att ungefär en tredjedel göres om
morgonen och resten på eftermiddagen och aftonen;
middagstimmarna böra, isynnerhet soliga dagar, egnas
åt hvila. Vid vanlig hastighet och då en trakts
märkvärdigheter skola beses, afpassas vandringen efter de
tillfälliga förhållandena.
Dieten på en fotvandring i värt land rättas efter
förhållandena. Som en regel må gälla, att utan knorrande
hålla tillgodo med det som bjudes och äta alt
som smakar. Egen proviant har man svårt att bära
med sig, dock bör te alltid medfölja i ränseln. Vid
uppbrott från ett rastställe tages alltid en brödbit och
möjligen ett par ägg i fickan; med denna vägkost gör
man sig oberoende, äfven om vägen är lång till
nästa gård.
Vandringsmannens värsta plågoande är törsten,
men för att betvinga denna är återhållsamhet
nödvändig. Att dricka vid hvarje källa fördärfligt och
hjälper endast för ögonblicket. Motstår man begäret
att läska sig med dryck de första dagarna, så viker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
