Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Wallmarks förhållande till Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grosshandlare Westye-Egeberg, till hvilken flere svenskar och
åtskilliga stortingsledamöter voro inbjudna, begärde en af
de senare ordet för att föreslå en skål. Det var just under
serveringen af den i Norge så vanliga rätten, torsk och
potatis. Efter erhållet tillstånd föreslog han nu, pekande
på den stora potatiskarotten, en skål för potatisen. »Det
är», sade han, »denna välsignade frukt, som vi ha att tacka
därför, att vi kunnat samlas här och själfva bestämma om
vårt statsskick. Utan den hade svenskarna kunnat taga
oss genom svält».
Skålen upptogs naturligtvis med bifall och dracks under
åtskilliga sidoblickar på de närvarande svenskarna, som
höllo god min och måste tömma den i botten.
Ännu ett annat drag af samma art anför Wallmark.
Tegnér hade i sin dikt »Nore» besjungit Sveriges och
Norges förening. Den norska sångmön sades skola göra
det i ett poem af en ung skald, vid namn Schwach.
Wallmark tyckte då, att äfven den romerska, isynnerhet vid ett
universitet och för att göra trion fullständig, borde sluta
sig till sina båda systrar. Han beslöt därför att författa och
låta trycka ett latinskt poem öfver samma ämne. Han hade
däruti låtit Norges glädje öfver föreningen yttra sig i
sinnebildliga uttryck, hvilka ej borde förefalla någon kännare af
romarpoesiens öfverdrifter ovanliga eller sårande. Helt bestört
blef han därför, då förläggaren, som utgaf Kristiania
Annonsblad, hvari ständiga »Stiklerier» mot svenskarna
förekommo, efter fulländad tryckning förklarade, att han
alldeles icke kunde tillåta dess utdelning, emedan »man skulde
skielde ham ud og maaske noget enda værre, for det han
trykte et sligt vers». På Wallmarks fråga hvarför, svarade
han: »De har deri lyvet paa det norske Folk; det maa
være, at deres Carler glæde sig över Föreningen, det troer
jeg nok, men det norske Folk giör det slet ikke, og med
Norges Fielder, Daler og Elver maa vel det norske Folk
betegnes, thi disse kunne vel ikke yttre nogen Glæde eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
