Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Wallmark såsom den gamla skolans förkämpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*34
men det är också ingalunda så konstigt, som man i
allmänhet föreställer sig, att hålla den studerande ungdomen inom
skrankorna, när man verkligen vill. Åtminstone har det
här i Lund lyckats oss tämligen. Man kan ej förekomma
hviskningarna på studentkamrarna, det är bara ormägg.
Men när ormungarna börja krypa ut genom tryckpressen,
då måste man passa på att i tid knäcka ohyran. Detta har
jag också några gånger gjort här i Lund och med tämmelig
framgång. Hade professorerna i Uppsala från början gjort
på samma sätt med sin fårahjord, så såge vår litteratur
troligen annorlunda ut än den gör. Det är löjligt, att man
vid sådana tillfällen skyller på tidsandan, ty icke far den i
studenterna, innan den förut passerat professorerna, och i
alla fall, om det är en oren ande, så gifves alltid besvärj
-ningsformler, hvarmed man kan utdrifva honom, innan han
får rotfasta sig. Men nu äro merendels lärjungarna rasande,
därför att mästaren är besatt. Hvad i öfrigt angår mina
tänkesätt öfver vår nuvarande litteratur, så vidt jag kunnat
följa den, så hoppas jag, att de äro bekanta, emedan jag
aldrig gjort någon hemlighet däraf, helst då jag vet huru
litet de i alla fall betyda; men om någon tror, att de nu
på något sätt äro förändrade, så måste jag formligen
protestera mot en sådan tanke. Jag har, Gud nåde mig,
alldeles ingen talang för det slags litterära lycksökeri,
hvarigenom nu ett och annat berömdt namn i vår vitterhet är
förenadt. Jag har ej funnit mig tillfredsställd af någotdera
partiet och har därför blifvit kanske litet obilligt bedömd
af bäggedera. Att fosforismen i det skick den uppenbarat
sig hos oss är en vämjelig uselhet, har jag från dess första
företeelse alltid erkänt och predikat, jag har stått fadder
åt dess vanrykte, Betraktar man den blott litterärt, så kan
väl intet klart hufvud annat än förakta den. Betraktar man
den moraliskt och vederbörandes framfart mot männen, hvars
skorem de ej äro värda att upplösa, så måste hvarje ädelt
sinne med vämjelse vända sig bort från denna styggelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
