Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Wallmark såsom den gamla skolans förkämpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggas och lära något, dit hör ock, att den på samma
gång med vänlighet och ohöljd uppriktighet låter den lilla
rest af differens framblicka, som ännu i någon mån
särskiljer våra estetiska och litteraturhistoriska åsikter.
Kanhända skall min värda recensent vid nästföljande delens
genomläsning finna, att den är mindre, än han förmodar
eller föreställer sig».
I landsorten hade den litterära fejden äfven följts med
intresse, och Wallmark fick i bref mottaga många bevis
därpå. Så skref professor A. Lidbeck i Lund: »Med
utmärkt nöje har jag i Titulus’ Journal läst så många
förträffliga artiklar till försvar för sundt förnuft och sund smak».
En annan gång säger han: »Hoest och Nyerup, den äkta
smakens och sanningens vänner, ha mången gång berömt
min käre bror, och enligt deras och min öfvertygelse har
ingen gjort Sveriges litteratur i senare tider större tjänster
än min käre bror, som en tid nästan ensam bjöd
galningarna spetsen».
J. Wetterberg (»Onkel Adam») skrifver: »Jag har med
fägnad läst och afskrifvit de små förträffliga satirer mot
uppsaliensiska kraftgenierna, som tid efter annan influtit i
Allm. Journalen — ett blad, hvilket jämt bibehåller sitt
värde och vittnar om sann svensk och äkta patriotism.
Tröttna ej att kämpa mot tidens vettvillingar. De kunna
och böra slås ur fältet, om män af snille och energi vilja
nedlåta sig till strid mot dem».
Många dylika äfven anonyma skrifvelser hugnades
Wallmark med, alla uttryckande uppmuntran och tacksamhet för
att han så »modigt stred för sanningens försvar» samt
uppmaning att »fortfara utan att vänta annan belöning än
medvetandet att kämpa för en god sak».
Den gode vännen Leopold saknades icke heller bland
dem, som uttryckte sin tacksamhet. Wallmark hade tillägnat
honom ett poem och fick då från honom följande bref:
»Det gifves för all berömmande artighet inga tacksammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
