Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Wallmarks sista tidningsföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6$
Tidningen utkom i sitt nya skick d. 16 dec. 1844 med
en anmälan, där det sades: »samhällsteorierna för att
blifva välgörande måste i tillämpningen modifieras af
nationallynne och häfdvunna förhållanden, att framför det bästa,
som ej kan ernås utan genom ett brådstörtadt förnärmande
af båda, måste man föredraga det bättre, som kan ernås
genom en fredlig förmedling mellan dem och idén. I följd
häraf skall tidningen blifva konservativ i afseende på det
äldre, som kan bibehållas till sin grund, men i öfrigt
behöfva förbättring, således reformvän utan omstörtningsbegär
och konservativ utan att vara stationär eller reaktionär.
Tilllika angafs, att den på intet sätt vore af officiell natur och
att redaktionen således vore oberoende såväl i sina politiska
tänkesätt som i rättigheten att yttra dem.»
Men det var dessa båda senare uttalanden, som den
tidens radikala blad på allt sätt ville bestrida. Att ett blad
med någorlunda betryggad ekonomisk tillvaro skulle uppstå,
bekämpande deras läror under en tid, då de hoppades bringa
dem nära tronen, sådant var hindersamt, och ett slikt blad
måste tystas.
Därför att Posttidningen var privilegierad till införande
af regeringshandlingar och dess sista sida till meddelande
af legala annonser eller s. k. officiella, påstods, att äfven
hvad som af politiskt innehåll förekom mellan dessa sidor
måste vara på regeringens befallning eller med dess tillstånd
infördt. De politiska grundsatser, till hvilka tidningen
bekände sig, ansåg Wallmark likväl vara af den beskaffenhet,
att de kunde hysas, yttras och försvaras af hvem som helst,
utan att behöfva föreskrifvas eller ingifvas af andra
auktoriteter än det sunda förnuftet hos opartiska och upplysta
personer, och således regeringen ej heller behöfva frukta,
att tadlas för dem.
Af många vänner uppmuntrades Wallmark i sitt
företag. G. L. Löwenhjelm skrifver från Paris 1845: »Med stor
fägnad har jag efter Statstidningens återgång till den äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
