Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Kungsör och Wallmarks sista lefnadsår där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. XIV.
Kungsör och Wallmarks sista lefnadsår där.
Kungsör ligger vid Arbogaåns utlopp i Mälaren på
sluttningen af en långsträckt med barrskog bevuxen sandås,
Malma ås eller Örsåsen kallad, hvilken genomskäres af ån.
Stället har i äldre tider hetat Ulfvesund antingen därför,
att den gamla riddarsläkt vid namn Ulf, som fanns här i
medeltiden, varit gårdens ägare, eller därför, att det låg vid
den s. k. Ulfsundafjärden. Otvifvelaktigt är platsen en af
ortens först bebodda. Den är ock rik på historiska minnen,
emedan flere af våra konungar hafva uppehållit sig där
längre eller kortare tid. I kung Gustaf I:s tid fick platsen
namnet Ör och sedan Kungsör. Denne konung hade här
en afvelsgård, där han gärna vistades för gårdens vackra
belägenhets skull; hans yngsta dotter, Elisabeth, sedermera
förmäld med hertigen af Mecklenburg, föddes här 1549.
Då hertig Johan 1567 blef frigifven ur Gripsholms fängelse,
begaf han sig med sin gemål till Kungsör, där Erik XIV
anvisat honom en fristad. Under sitt vistande här lät han
påbörja en stor stenhusbyggnad, enligt sägnen en kyrka,
och på norra delen af åsen ses en korsbildad, stensatt
fördjupning, som anses vara en lämning efter denna påbörjade
kyrkobyggnad. I närheten däraf i Rundelborgsskogen
finnes en stensatt smal väg, som slingrar sig i många
krökningar åt olika håll, den s. k. »Labyrinten» eller
»Rundel-borg». Den har antagligen gifvit namn åt skogen där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
