Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling om canaler genom Sverige med särskildt afseende å Wenerns sammanbindande med Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemtat sina grundsatser till en del från Languedocs
Canalbyggnad, som med mycken både konst och urskilning i 17:de
Seklet utfördes; men denna tycktes nästan vara glömd, efter den
hade snart sagt ingen efterföljd. Om den var, så mycket jag
vet, endast en Charta utgifven 1697 och så aldeles icke någon
utförlig beskrifning, att den namnkunnige General
Andreossi, för att göra rättvisa åt en af sina Förfäder, i våra dagar först
utgifvit en sådan. — Må nu härmed vara huru det vill, så äro
en Fellers, en Sohlberg, en Thunberg, de som i
Sverige först yrkade den sats, att de svåra hinder naturen lägger
i vägen för Canalfarter i strömmars lopp icke borde kämpas
emot utan ikringgås. De voro de förste, som använde denna
sats på Trollhättan uti de planer de tid efter annan upgåfvo
för densamma; och en hvar opartisk, som jämför Öfver-Direct.
och Ridd. Thunbergs plan med det som är gjordt, skall ej
tveka att finna den med någon jämkning, någon hyfsning, den
förändrade dimensioner vållat, utförd. Äfvenså har England i
mer än 30 år lämnat efterdömet, att utföra sådana arbeten
genom subscription, Actier, Bolag och vald Direction; hvarom
kan ses, Philips History of inland Navigation.— Må man då icke
le åt vissa prålande anspråk, vissa aldrig besvarade
Stridskrifter, i hvilka man ilfänas efter en ära, som, äfven då den är
förtjent, förlorar betydligt af sitt värde, när man vill truga sig
till den. När skole vi blifva nog sant stolte, att förakta
skrytet, nog dygdige att uti vår inre öfvertygelse finna den största
af alla belöningar? — Thunberg syntes icke den lott vara
förbehållen, att få utföra sina planer, icke ens att se dem
utförde. Men om samtiden försummat att till sin nytta och hans
heder använda en Thunbergs kunskaper, så skyndom att
göra rättvisa åt dess förtjenster, då vi sätte dem i deras rätta dag,
och lämne honom den heder honom verkeligen tillkommer.
Sin grundsats trogen sträckte Thunberg sina undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
