Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Olav.
Har jag? — Ja visst, hon som maldes mig nyss, Frösö-
godens dotter.
Ler.
Är det hon, som drager slik kämpe till min här? — Ja,
hon är en ypperlig kvinna.
Arnljot.
Du känner henne väl, tycks det.
Olav.
Jag var hennes gäst vid mitt tåg genom Jämtland. Vi
talade ofta samman, både i allvar och gamman, och innan jag
drog dädan, tog hon dopet.
Arnljot.
Ja, konung Olav är känd som en kvinnokär man.
Olav
med vredeblixtrande ögon.
Hvad? — Låt käringar sladdra om slikt!
Lugnare.
Men jag ser nu: Gunhild är dig kär.
Arnljot
ser tigande mot marken.
Olav.
Men — var det ej du, som gjorde henne till enka?
Arnljot.
Jo, och dråpet är sonadt enligt lag, men - ohämnadt.
Olav.
Vanskligt tycks det mig då att blifva din böneman. Annars
ville jag löna dig så, om vi komma med seger ur striden.
Arnljot.
Jag tackar dig konung! Men Gunhild tänker visst ännu
på hämd. — Och törhända hon får den i dag—ty jag anar min död.
Arnljot. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
