Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Om tekniska arbetareskolor (G. R. Dahlander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Om tekniska arbetareskolor.
Det tekniska undervisningsväsendet i Europa har under de
sist förflutna åren vunnit en förut icke anad betydelse och
utveckling. I sjelfva verket har det under en ganska kort tidrymd från
en underordnad och föga uppmärksammad tillvaro blifvit erkändt
såsom en af de kraftigaste häfstänger för det materiela
framåtskridandet och såsom ett medel, hvilket icke ens de rikaste länder
ostraffadt kan försumma. Och äfven andra sidor däraf hafva gjort
sig gällande: dess inflytande på såväl de allmänna som på den
konstnärliga och vetenskapliga bildningen samt dess sociala
betydelse såsom motvigt till de samhällsvådliga läror, hvilka
flerestädes blifvit spridda bland de arbetande klasserna —• läror, hvilka
finna den mottagligaste jordmånen i de länder, där äfven den
begåfvade och flitige arbetaren, i saknad af en fullständigare
yrkesbildning, ser sig ur stånd att vinna en mera sjelfständig och
inbringande ställning än den, som faller på den vanlige
kroppsarbetarens lott.
I skilda länder har man försökt att på olika sätt lösa de ofta
synnerligen invecklade organisationsfrågor, hvartill det tekniska
undervisningsväsendet gifver anledning. Frankrike, Belgien, England,
Baden, Schweiz, Württemberg, Bayern och Österrike erbjuda
anmärkningsvärda exempel i detta hänseende. Äfven i vårt land
hafva under de senare åren icke obetydliga framsteg blifvit gjorda
inom flera af det tekniska undervisningsväsendets olika områden.
Såsom sådana må nämnas: reorganisationen och utvidgningen af
Teknologiska Institutet, hvarigenom detta förvandlats till en
teknisk högskola i jämnhöjd med flera af utlandets bättre
läroanstalter af samma slag; de tekniska elementarskolorna, som erhållit
en bestämdt utstakad plan, en fast organisation och hvilkas
lärares ställning betydligt förbättrats; Slöjdskolan (numera
Tekniska Skolan) i Stockholm, hvilken fullständigt omorganiserats, hvarvid
den till folkskolan hörande undervisningen borttagits, under det
däremot den egentliga tekniska undervisningen utvidgats, så att denna
betydande läroanstalt numera icke blott är landets förnämsta
tekniska afton- och söndagsskola och tekniska läroanstalt för qvinnor,
utan därjämte innehåller en högre konstindustriel skola och en
specialskola för arbetare inom byggnadsfacket; och slutligen de
åtgärder, som vidtagits för att i alla delar af landet främja
handtverkares och fabriksarbetares konstnärliga och tekniska bildning.
Det är de sistnämda åtgärderna, med hvilka vi nu skola
sysselsätta oss.
Flera orsaker göra, att frågan om kunskapers spridande till
yrkesarbetare erhållit en ökad vigt. Den täflan, som äger rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
