Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnes inom gymnasium tvänne afdelningar, majus och
minus, och inom Linköpings trivialskola förekomma enligt
uppgifter i konsistorii protokoll: classis rectoris, classis tertia,
classis secunda och classis prima, hvarjämte skrifvare- och
apologistklassen, som under föregående tid varit där
verksam, fortfarande egde bestånd, stående under tillsyn närmast
af gymnasiets rektor.
Lärarnes antal vid gymnasium var det sedvanliga eller
7, och deras ämbeten skola längre fram angifvas. En
olikhet i rang synes egt rum mellan deras respektive
innehafvare, åtminstone så till vida, att de båda teol. lektorerna
egde försteget framför de andra, och 1696 gjorde eloqventiæ
lector anspråk på förnämligare rang än mathes. lector,
ehuruväl denna fordran tillbakavisades på grund af kortare
tjänstetid[1].
Vid stadens trivialskola voro anstälde: rektor,
konrektor, tre kolleger och en aritmeticus. Därjämte omnämnes
en kantor vid gymnasium och en subkantor, hvars
tjänstgöring möjligen sträckte sig ock till skolan.
Af stiftets öfrige städer egde äfven Norrköping en
trivialskola, men med mindre antal lärare. Söderköping och
Vestervik hade halftrivialer, medan de öfriga måste nöja
sig med pedagogier. Efter tidens behof synes man således
tillräckligt sörjt för undervisningens kraf. Regeringen var
väl angelägen att binda undervisningen vid de af henne
upprättade bildningsanstalterna och såg med ovilja, att
privatläroverk uppväxte vid dessas sida, emedan de då skulle löpa
fara att mista sina lärjungar och lönevilkoren försvagas för
lärarena, men trots motståndet verkade förhållandenas makt,
att dylika skolor uppspirade och vunno talrika lärjungar. I
synnerhet inom Norrköpings samhälle trefvos dessa parasiter,
hvilka konsistorium länge fåfängt använde all möda att
upprycka. Det fann saken t. o. m. så betänklig, att det
allvarligt tog i öfvervägande, huruvida ej nödvändigheten
tvingade att anmäla förhållandet hos kongl. maj:t för att rätt
grundligt qväfva detta lagstridiga skolarbete. Dock stannade
man vid det beslut att tillsända såväl trivialskolans
inspektor som stadens magistrat en skrifvelse med anmodan, att
dessa måtte använda hela sin myndighet för att upprätthålla
kongl. maj:ts oförtydbara stadga[2]. Men dessa blotta
maningar saknade nödig styrka och medförde ingalunda det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
