Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sagda ändamål. Långa voro helt visst icke dessa nya afbrott
i skolarbetet, men den nya skolordningen af 1693
afknappade åter den lediga tiden och inskränkte den till sex
veckor om sommaren och till lika många om vintern.
Vårterminen skulle nämligen taga sin begynnelse vid Kyndelsmessan
(d. 2 febr.) och fortgå till den 6:te söndagen efter hel.
trefaldighetssöndag, då sommarferierna inträdde. Höstterminen
åter började efter sex veckors förlopp med den 12:te söndagen
efter trefaldighet och fortsattes till Thomasmessan (den 21
dec.). Men dessa stadganden visade sig i flere hänseenden
ofördelaktiga i sin tillämpning. Sommarferierna kunde blifva
otillbörligt framskjutna och terminernas längd blifva allt för
olika. Då nu härtill kommo socknegångarnes inskränkning
till allenast tvänne om året och det omisskänneliga faktum,
att allmogen förlorat något af sin forna offervillighet, så
inträffade, att lifsmedlen tröto tidigare än skolstadgan beräknat.
Visserligen hade konungen genom kungörelse af den 4 nov.
1695 med anledning af presterskapets besvär 1693 uttalat
sin vilja, att svenska allmänheten måtte framgent lika
frikostigt understödja skolbetjänterna, som då desse flere
gånger om året fingo upphämta allmosor, men den nya
feriefördelningen bidrog fortfarande att försvåra deras ekonomiska
ställning. Konsistorium anhöll då[1], att kongl. maj:t måtte
med hänsyn till de svåra tiderna förunna stiftets läroverk
den förmån, att sommarferierna hädanefter finge taga sin
begynnelse vid Persmessan (d. 29 juni) och vinterledigheten
med Thomasmessan, och denna begäran villfors af konungen
genom kongl. brefvet af d. 3 juli 1698, hvari ock
bestämdes, att djäknarne vid Larsmessan (d. 10 aug.) borde åter
infinna sig till höstterminens arbeten. Väl torde icke alla
klagomål genom denna modifikation af skolordningen blifvit
förstummade, men sommarferiernas början och slut hade
åtminstone blifvit fästade vid bestämda dagar. Huruvida
regeringen utsträckte sin ömsinthet ända därhän, att äfven
ledighet till socknegång vid Påsk och Pingst förunnades, är ovisst,
men synes icke alldeles osannolikt.[2]
Intagning: För att intagas vid gymnasium fordrade
skolordningen, att den inträdessökande skulle medföra vitsord
om nödiga förkunskaper från det läroverk, som han förut
bevistat, och därtill skulle han kunna bestå i den pröfning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
