Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spegels eforat. De i allmänhet tryckande förhållanden,
hvarunder riket suckade, torde icke varit utan inflytande därpå.
De intagnes antal under de första åren efter den nya
skolstadgans införande höll sig vid 30 à 40 och stegrades
1704 till 127, hvarefter en minskning inträdde. De
ojämförligt fleste intogos naturligtvis i skolans första klass. Under
läseåret 1693—1694, då tillsammans omkring 40 lärjungar
inskrefvos, inträdde icke mindre än 27 i nämda afdelning,
medan 7 upptogos i 2:dra klassen, 1 i 3:dje och 3 i rektors
klass. Ungelär enahanda förhållanden fortgingo äfven
sedermera.
Åldern för de i trivialskolan intagne växlade högst
betydligt. Å ena sidan mottogs 1693—1694 i första klassen
en liten pilt om allenast 5 år, son till en af stadens prester,
och å andra sidan intogs i samma klass en yngling, som
hunnit 19 år. Flertalet af dem, som då inskrefvos i samma
afdelning, hade emellertid nått en ålder af 9 à 11 år[1].
Ur hvilken samhällsklass, den tidens skolungdom
företrädesvis utgick, är äfven af intresse att lära känna. Karl
XI:s skolordning innehöll en förmaning, att folk af allehanda
stånd skulle skicka sina barn till de offentliga skolorna hällre
än att hålla huslärare för dem. Denna sed hade varit vanlig
bland de mera förmögne, hvarför skolorna dittills mest varit
befolkade af fattig mans barn, men konungens påbud, afsåg
just att ur vägen rödja denna privatundervisning, af hvilken man
icke gärna kunde hoppas lika fullmogna frukter, som af det
noga organiserade arbetet i de offentliga läroverken. Adeln,
som röjt den största missaktningen för statens skolor,
inbegreps uttryckligen i det kungliga påbudet genom
brefvet af d. 19 maj 1693[2], hvaruti landshöfdingarne
ålades att troget vaka däröfver, att detta stånd sände äfven
sina söner till de allmänna läroverken. För att något
utröna, huru dessa lagbud verkade inom denna landsände, torde
vara tjänligt att utforska, till hvilken samhällsklass
föräldrarne för de barn hörde, hvilka under några följande år
intogos i Linköpings trivialskola. Under det första året
efter lagens utfärdande inskrefvos inga lärjungar af adlig börd,
utan af de nyintagnes föräldrar voro 15 prester, 5 bönder,
4 knektar. Rådmän, domare, skrifvare och krögare sände
hvardera 2. En handlande, en målare, en mjölnare och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
