- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1895 /
23

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fria lekar.

23

klasser från hvarje läroverk tillfrågats, om de följande
dag ville möta på lekfältet. Ibland hafva de då befriats
från alla läxorna till dagen därpå eller från
morgonläxorna; ibland har alis ingen befrielse ägt rum. För
det mesta ha de infunnit sig mangrant och visat stor
ifver. På detta sätt hafva vi »lekt igenom» de 5 lägre
klasserna vid latin- och realläroverken vid pass 3 gånger.

Ordinarie ledare hafva varit två, men oftast hafva
andra lärare deltagit i lekarne och därigenom höjt och
lifvat dessa.

Äfven några gymnasialklasser hafva anhållit om
att få leka, hvilket är ett godt tecken, enär de äldre
till en början vanligen ställa sig tämligen likgiltiga för
saken. •

Vi hade en gång nöjet göra ett försök med
latinläroverkets alla 5 klasser på en gång, hvilket lyckades
utmärkt. Jag vill tillägga, att ordningen varit
mönstergill, en god anda har varit rådande, och inga
olyckshändelser hafva förekommit.

Glädjande är att omtala, att skolgårdarne, där förr
under rasterna intet lif rådde, nu ända intill terminens
slut företett en glädjande tafla af lekande ungdomsskaror.

Vi hysa de bästa förhoppningar, att detta första
försök ej skall blifva det sista. Vårterminen skall visa,
huruvida blott nyfikenheten blifvit tillfredsställd, eller
om ett verkligt behof här blifvit tillgodosedt.

Hvilka lekar böra öfvas? Det vore knappt rådligt
att i första rummet sätta de fosterländska blott på den
grund, att de tros vara inhemska. Främst böra
nämligen de öfvas, som bäst motsvara lekens syfte, och som
därjämte äro mest underhållande. Det är nämligen med
leken som med sagan: man vet knappt, hvar den har
sitt ursprungliga hemland. Samma lek uppträder med
någon växling i formen i de mest skilda länder. Det
enda, som kan sägas vara verkligt nationelt i en lek,
är det sätt, hvarpå den bedrifves, ty detta beror på
nationallynnet. Troligen handla vi klokast, om vi taga
upp så många lekar som möjligt, och af hvad ursprung
som helst och anpassa dessa efter vår smak. På så sätt
skall det fosterländska göra sig gällande. Ehuru vissa
lekar alltid blifva älsklingslekarne, är dock en rik
omväxling både nyttig och nöjsam. De lekar äro goda,
som uppfylla följande fordringar, uppställda af Tysklands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1895/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free