- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettioförsta årgången. 1895 /
40

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

Några ord öra geometri undervisningens mål och medel. 40

t

denna anordning är tydligen att gifva större rum åt lärj:s
själfverksamhet. De utförliga bevisen à la Euklides äro
ej ägnade att sporra, snarare att döda själfverksamheten.
Lärj. finner där allt förutberedt och färdigt, han Tean lära
sig hela beviset utantill. Helt annorlunda, när boken
innehåller endast hufvuddragen och lärj. själf skall bidraga
till bevisen.

Nu menar man måhända, att detta öfverstiger
barnens krafter. Och detta är visserligen sant, om man af
dem från början fordrar den formella stringens, som
Euklides har. Man måste börja med mindre anspråk på
vetenskaplighet och uppbygga systemet så enkelt, att lärj.
själfva kunna deltaga i byggandet och hafva glädje åt att
se sina krafter växa under arbetet. Så kan man så
småningom uppfostra dem till korrekt logiskt och
vetenskapligt tänkande, bättre än om man från början ger dem än
så mönstergill, men just genom sin fulländning obegriplig
vetenskap. I mån som studiet fortskrider och lärj. mogna
för större uppgifter, så växa lärobokens och lärarens
fordringar. Det mål, man sträfvar efter på denna väg, är
alltså i fråga om lärjrs uppfostran till vetenskapligt
tänkande detsamma som enligt den euklideiska metoden. Men
i början äro visserligen metoderna hvarandra så motsatta
som gärna möjligt. Det är därför ej underligt, att den,
som ej noga studerat den af mig försvarade, skall
missförstå den och spå ondt om dess resultat.

En sak, hvars betydelse gärna underskattas, är den
roll, öfningarna ha. Ville man använda min bok på samma
sätt som Euklides, så skulle sannolikt resultatet blifva
sämre. Läxläsning ensam räcker ej till, enär min bok är
besvärligare att lära sig utantill. Läroboken ensam kan
ej gifva lärj. den fyllighet i åskådningen, den säkra
bekantskap med de geom. bilderna och instrumenten, som
fordras för ett själfständigt arbete med dem. Därför bör
allt ifrån första lektionen mycken tid ägnas åt
öfningarna, i skarp motsats mot den vanliga metoden, hvilken
förlägger öfningssatserna till repetitionen i VI : I eller, såsom
sista förslaget till läsplan, till V klass. Det må vara, att
en och annan lärare ej försummat att tidigare gifva lärj.
öfningssatser att behandla; men dessa ha ej kunnat spela
någon mera betydande roll, enär ingen för dessa tidiga
stadier lämplig exempelsamling varit att tillgå. Och
lämplig kan endast den vara, som är ytterst enkel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1895/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free