Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord öra geometri undervisningens mål och medel.
41
Mina öfningar äro till en början nästan uteslutande
öfningar i instrumentens användning till teckning och
mätning. Rec. klandrar mig för att jag stundom låter lärj.
mäta bilderna, äfven när deras egenskaper bevisats. Jag
å min sida beklagar, att jag ej kan ha tid att göra det
oftare, än jag gör. För mig ha satsernas konkreta
innehåll sin stora reella betydelse, och jag anser det därför
mycket viktigt, att lärj. ej blott- kunna bevisa satserna
utan äfven kunna teckna bilderna korrekt och göra
mätningar på dem. Därför tillåter jag, så långt tiden det
medgifver, inga slarfviga teckningar. Prof. Treutlein,
hvars elementargeometri, såsom rec. förmodligen känner,
eftersträfvar en större vetenskaplighet *), än Euklides kan
göra anspråk på, lägger dock så stor vikt vid teckning
och mätning, att han t. o. m. i trigonometrien låter sina
lärj. teckna och mäta de bilder, som de beräknat. Och
detta betonande af teckning och mätning är ju i själfva
verket en naturlig och nödvändig konsekvens däraf, att
geometriundervisningen anses ha till mål att meddela
kunskap i geometrien. Det synes mig underligt, att en så
själfklar sak skall behöfva försvar, som att
geometriundervisningen ej får försumma att uppöfva färdigheten i
geometrisk teckning.
Men så länge skolgeometrien anses i främsta
rummet vara tillämpad logik och endast som sådan försvara
sin plats, så länge äro äfven teckning och mätning
likgiltiga, ja störande, ty de leda lärj:s tankar bort från den
rena logiken! Helst bör man teckna dåliga figurer, så att
lärj. ej kunna ha någon hjälp af hvad de se!
En följd af denna ensidiga uppfattning af
skolgeo-metriens bildningsvärde är äfven, att man, då Euklides’
trånga ram dock slutligen blef för trång, ej vände sig till
sådant, som ur rent geometrisk synpunkt är mest
fruktbringande. Man har då kastat sig in på de geom.
konstruktionsproblemens ändlösa område, hvilkas vidlyftiga,
för lärare och lärj. lika tröttsamma diskussioner nu i våra
skolor kräfva en tid, som ej står i proportion till dessa
*) Rec., som tydligen älskar starka, men litet bevisande
slagord, betecknar ett par gånger min framställning såsom naturalhistoria.
Från hans euklideiska ståndpunkt är detta, såsom jag visat,
fullkomligt oberättigadt. Men Heinrici-Treutlein, Hub. Müller, Kruse m. fl.,
Som söka efter -modernt vetenskapliga principer ordna stoffet, använda
med större rätt samma beteckning på hvarje euklideisk framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
