Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord öra geometri undervisningens mål och medel. 51
Utbildning af logisk tankekraft och geometrisk
åskådningsförmåga är sålunda målet för geometriundervisningen.
Skall detta dubbla mål nås, så får geometrien ej anses
för tjänarinna åt den formella logiken, ej heller åt den
eller den tillämpningen, utan som en själfständig
vetenskap, hvars sanningar ha värde i och för sig.
Undervisningen bör anordnas uteslutande med hänsyn till hvad
geometrien själf kräfver. Geometrien behöfver alltid så
mycken logisk deduktion, att krafvet på logisk’uppfostran
blir tillgodosedt. Men den behöfver äfven så mycken
åskådning, att den geometriska föreställningsförmågan ej
kan försummas utan skada för undervisningens resultat.
Då målet är utbildning af den geometriska
föreställningsförmågan, så är det tydligt, att man vid val mellan
olika delar af geometrien och vid val af öfningar så mycket
som möjligt bör taga hänsyn till geometriens
tillämpningar, i främsta rummet på naturvetenskaperna.
Landtmät-ning t. ex. har i och för sig ett alltför speciellt intresse
för att den skulle förtjäna att för sin egen skull införas i
de allmänna skolorna. Men när man genomgått läran om
likformig afbildning, så bör man ej försumma att visa
denna läras viktiga tillämpning på landtmätning och
kartläggning. Därigenom öppnas för lärj. utsikt öfver ett
stort område, där geom. lagar råda. Deras intresse växer
och deras förmåga att tillämpa ej blott denna teori utan
geometrien i allmänhet ökas. — De 10 första satserna i
Euklides7 andra bok kunna gifva öfning i logisk
deduktion. Men de äro utan värde för den moderna
vetenskapen och dess tillämpningar: de måste strykas. —
Trigonometrien bör hämta sina öfningsexempel så mycket som
möjligt ur fysiken, astronomien och den matern,
geografien. Svårigheten vid sådana uppgifters lösning ligger
ofta mest i själfva den matern, uppfattningen af
naturförhållanden, men det är också denna som det just kommer
an på att uppöfva.
Om geometrien såväl som den öfriga
skolmatemati-ken på detta sätt tar hänsyn till hvad naturvetenskaperna
behöfva, så vinnes en i överansträngningens tid väl
behöflig koncentration.
P. G. Laurin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
