Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Censorer eller fackinspektörer? 46
år sin kurs; han är tvärtom af statutèrna uttryckligen förbjuden att
inrätta sin undervisning efter vissa examens-kurser. Vid sådant
förhållande är det svårt att finna en likhet ega rum emellan
inträdesexamen i en klass inom skolan och pröfningen för inträde vid
Universitetet. Att en viss grad af mognad måste fordras för att begagna
den studiernas frihet, Universitetet hyllar såsom sin grundsats, och
draga nytta af dess undervisning, är grundadt i sakens natur och af
alla medgifvet; men ville man i stället fordra ett bestämdt mått af
kunskaper, för att utstaka den gräns, vid hvilken denna kunskap skall
af Universitets-undervisningen föras vidare, så skulle man i själfva
verket nödgas fordra en examen för hvarje särskild föreläsningskurs
vid Universitetet... Hvad sålunda blifvit anfördt, synes ock af
erfarenheten vinna bekräftelse. Om Universitetet skulle ega en i sakens
natur grundad rättighet att sjelft examinera dem, som der söka inträde,
och utan begagnandet af en sådan rättighet icke skulle kunna väl
uppfylla sitt ändamål, så skulle de Universiteter blomstra högst, som
i strängaste mening uppehölle denna examen. Men det förhåller sig
tvärtom. I de främmande länder, der Universitetsbildningen står högst,
är Studentexamen alldeles försvunnen. Staten, som står öfver både
Universitetet och det förberedande läroverket, har förlagt pröfningen
af de kunskaper, hvilka fordras för inträde vid Universitetet, till det
förberedande läroverket, och detta har befunnits derigenom komma till
en lifaktighet, som säkrast beredt för Universiteterna hvad de behöfva:
en ungdom, som är fullt mäktig af vetenskapliga studier ...
Rätteligen torde det tillhöra Stats-styrelsen att reglera Öfvergången från
skola till Universitet. Det säges väl ofta, att Universitetet är i
tillfälle ätt bäst bestämma de fordringar, som böra göras på den
inträdande Akademiska medborgaren. Men dessa fordringar äro i sjelfva
verket redan bestämda génom de föreskrifter, som blifvit meddelade
för Elementar-läroverkens undervisning. Icke kan det vara meningen
att af Universitetet skulle kunna göras gällande fordringar, som kräfde
en undervisning utöfver Elementar-läroverkens, och derigenom fordrade
ännu en läroanstalt mellan båda de nämnda. Annu mindre kan
Universitetet fordra en lägre grad af kunskap, än som i
Elementarläroverket meddelas. De för skolan redan gällande föreskrifter måste här
vara bestämmande.»
Hvad kommitterade här anfört om universitetets rätt att
fordra inträdesexamen äger full tillämplighet i våra dagar i
fråga om den rättighet, universitetet förmenas äga att
kontrollera afgångsexamen (se t. ex. det i Ped. Tidskr. 1894 sid. 602
anförda yttrandet af rektor professor Fries). Ej en rättighet,
men ett betydande intresse för universitetet är det, som här är
i fråga. Detta intresse består dock knappast i att utestänga
ett litet fåtal individer, som möjligen, om inga censorer vore
tillstädes, här eller där skulle slinta igenom afgångsexamen
utan tillräcklig mognad och tillräckliga insikter. Dels händer
väl sådant äfven nu någon gång trots censorernas närvaro —
åtskilliga års undervisning af nyblifna studenter har öfvertygat
mig därom; dels ske liknande saker säkerligen i alla
examina: se t. ex. prof. Albert Holmgrens lilla antydan om hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
