Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Censorer eller fackinspektörer? 48
köpt, och i fall dessa verkningar äro väsentligen förknippade med den
för handen varande inrättningen, vore man färdig att, om äfven en
eller annan lärare skulle vara nog pligtförgäten att glömma
fordringarne af sitt maktpåliggande kall, heldre efterlåta straffet derför, än
att uppställa en kontroll, af hvars anväüdande hela den lifaktiga
verksamheten inom skolan löper fara att för qväf vas.»
Den här berörda frågan om de kontrollerandes
»kännedom oeh erfarenhet af det ändamålsenligaste sättet att
harmoniskt utbilda den spädare ålderns anlag», således deras
»pedagogiska kunskap och erfarenhet» speciellt om
skolundervisningen, dess nyare metoder och resurser på olika stadier är en
något grannlaga fråga, som jag endast ämnar vidröra. Jag
tilllåter mig blott dels att fästa uppmärksamheten därvid, att
denna fråga är mycket viktig med afseende på det gagn
kontrollen är afsedd att bringa läroverken, dels att citera ännu ett
yttrande ur betänkandet af år 1859 (sid. 16):
»Så har det blifvit begärdt, att till examinatorer i
Student-examen städse skulle utses män med erfarenhet af undervisningen på
skolans studium... Dervid har man förgätit, att universitetet, vid
hvilket dessa examinatorer äro tjenstgörande såsom lärare, måste i
främsta rummet afse sitt eget ändamål, och att Student-examen s
anställande är för dessa "Academici ett bigöromål, hvilket icke kan
upphöjas till deras hufvudsakliga uppgift. Man kan därför näppeligen
fordra, att Akademiska lärare, hvilka i allmänhet hafva, i kraft af
denna egenskap, skyldighet att meddela en fortgående undervisning
för universitetets ungdom, skulle på samma gång förvärfva erfarenhet
genom öfning i skollärarekallet eller göra pedagogiska studier».
Det kan svårligen förklaras, huru kommitterade med denna
uppfattning af studentexamen såsom ett bigöromål för
akademiska lärare och detta erkännande, att man ej för
studentexamens skull kunde af dem fordra, att de skulle skaffa sig erfarenhet
om själfva skolundervisningen och drifva pedagogiska studier,
kunde tro, att allt skulle blifva så helt annorlunda, om de i
stället för examinatorer blefve censorer. Så heter det t. ex.
sid. 18: »En rättelse, der pröfningen visar någon felaktighet i
undervisningen kan då gifvas med full kännedom af sjelfva
undervisningens natur och verkar vägledande i det enskilda,
icke störande för det hela». Om en sådan rättelse af
undervisningen tror jag att man vid våra läroverk har föga att
förtälja.
Det kan ock svårligen förklaras, huru kommitterade kunde
hoppas så mycket af afgångsexamen, då de hade en så klar
uppfattning af studentexamen såsom ett blott yttre och därför
otillfredsställande medel att kontrollera skolan, så klart inse,
att man måste inverka p& undervisningen för att höja skolans verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
