Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Censorer eller fackinspektörer?
53
normalplan*) och genom fackinspektörer sökte kontrollera och
leda undervisningen i enlighet med läroplaner, som i anslutning
därtill utarbetats vid hvarje läroverk med afseende på dess
särskilda behof och resurser. I Baden hade man 1889 rätt ali- "
mänt genomfört en modernisering af undervisningen i franska,
så att man genom talöfningar sökte föra lärjungarne till en
större aktivitet vid språkets studium. Jag hörde många säga,
att detta ämne på några få år höjts betydligt inom läroverken,
förnämligast genom Obersehulrat v. Sallwiirks nitiska och
insiktsfulla ledning. — Man kunde t. o. m. fråga, om icke den
kraftigare inspektionen skulle medföra en fara för allt för stor
och därigenom osund uniformitet. Men Tyskland företer ej
trots sina Oberschulräte och Directoren en sådan uniformitet.
I intet land hafva så många pedagogiska reformidéer blifvit
praktiskt pröfvade som i Tyskland.
Säkert känna sig de flesta lärare tacksamma, om deras
åtgärder följas med insiktsfullt intresse. Mången känner den
isolerade ställning, man på sätt och vis i sin undervisning intar,
såsom något förslappande. De voro icke utan grund de
farhågor, som läroverkskommittén 1859 uttalade, »för den menliga
inflytelse, läget i en aflägsnare landsortsstad möjligen kan anses
utöfva på undervisningen vid ett läroverk». (Bet. 1859 sid. 33.)
För vårt land vore emellertid en genomförd fackinspektion
liksom en detaljerad läroplan särskildt önskvärd med afseende
på vårt extraläraresystem. De många unga lärare, som, äfven
i sina egna hufvudämnen mindre pedagogiskt förberedda än
Tysklands Hülfslehrer, nödgas åtaga sig undervisning än i
ett ämne, än i ett annat, behöfva allt för väl ledning.
Äfven bland dem äro många utsatta för den menliga
inflytelse, som ett läroverks läge i en aflägsnare landsortsstad
kan utöfva. Deras i hvarje afseende prekära ställning kunde
ju vara en sporre för sträfvandet att komma ur densamma, men
inverkar naturligt nog ofta förslappande: mången tryckes ned
af osannolikheten af snar befordran, dåliga affärer och
osäkerheten om han kan räkna på nytt förordnande vid årets slut ;
mången måste undervisa i ämnen, åt hvilka han ej förut egnat
nämnvärdt studium: osäkerheten, om han vidare kommer att
undervisa däri, gör lätt, att han ej kommer sig för att
tillräckligt sätta sig in i dessa ämnen och deras metodik, ej nog
planlägger sin undervisning. Så händer, att en yngre lärare,
*) Jämför min uppsats härom i Ped. Tidskrift 1893, sid. 324
samt min uppsats om litteraturläsningen i skolans högsta klasser, Ped.
Tidskrift 1894, sid. 337.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
