Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jMotiorv i andra kammaren
angående upphörande af bestämmelsen af godkändt
undervisningsprof såsom vilkor för
lönetursberäkning såsom lektor vid allmänt läroverk.
Uti Kongl. - Maj:ts nådiga kungörelse den 12 september 1890,
angående ändrade bestämmelser beträffande lönetursberäkning för
lärare vid allmänna läroverk, stadgas bland annat, »att ordinarie adjunkt
eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk examen, som utgör vilkor
for behörighet att söka lektorsbefattning vid högre allmänt läroverk,
äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för att kunna till
lektor utnämnas, må ega rätt att vid årsberäkning för uppflyttning i
högre lektorslönegrad räkna sig till godo den tid, hau från och med
året näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, med
nit och skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad
rektor, såsom vikarierande lektor eller med en tjenstgöring väsentligen
lika med den, som åligger lektor».
Med orden »äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för
att kunna till lektor utnämnas» menas afläggandet af
undervisningsprof, och detta fullgöres inför något konsistorium, vare sig i
sammanhang med ansökan till lektorsbefattning eller också utan sådan
ansökan på särskild anmälan. En följd af berörda kongl, kungörelse har
blifvit, att sådana till lektorer befordrade adjunkter, som under eller
fore sin adjunktstid sökt lektorsbefattning och i denna egenskap aflagt
ett godkändt undervisningsprof, fått efter sin befordran till lektorer
beräkna sin lönetur i enlighet med de nya bestämmelserna.
De deremot, som ej haft tillfälle att aflägga ett dylikt prof,
hafva för sin uppflyttning i högre lektorslönegrad icke egt rätt
beräkna den tid, de efter vunnen lektorskompetens tjenstgjort såsom
lektorer.
Förhållandet inses lättast genom ett exempel.
Två personer med lektorskompetens hafva utnämnts till
adjunkter t. ex. år 1880. Den ene af dem har samma år sökt lektorat och
aflagt derför erforderligt undervisningsprof utan att dock erhålla
platsen. Båda bestrida vid sina läroverk lektorstjenstgöring eller vikariera
som lektorer.
Efter tia år utnämnas de båda till lektorer.
Den, som pröfvat för lektoratet 1880, kommer genast, från och
med 1891, i tredje lektorslönegraden (med 3,500 kronors lön), den
andre i första lönegraden (med 2,500 kronor) och uppnår först efter
ytterligare tio års tjenstgöring samma löneförmåner som den förstnämnde.
Det torde icke kunna nekas, att här föreligger en obillighet
och att denna närmast träffar dem, hvilkas lönetursberäkning daterar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
